Förbundet Arbetarsolidaritet

I tisdags kom beskedet att Lagena drar tillbaka stämningen i Arbetsdomstolen mot sin personal.
Beskedet är en delseger och visar tydligt att arbetsköparna har svårt att stå emot stridbara arbetare och en starkt engagerad opinion.

”Vi tror att detta kommer bli en viktig och positiv signal till alla medarbetare om att vi från företagets sida verkligen vill ha en nystart”, säger Lagenas vd Per Öhagen till tidningen Handelsnytt.

Handelsklubbens ordförande Oscar Andrén menar dock att framtiden får utvisa om det blir någon nystart, och påpekar att bemanningsföretagen finns kvar på arbetsplatsen.

I stämningen till Arbetsdomstolen hade Lagena yrkat på ett skadestånd på 3 000 kronor var för 73 av de arbetare som deltog i den vilda strejken på lagret i Jordbro i början av juni, samt 5 000 kronor för tre personer som tidigare suttit i fackklubbsstyreslen och setts som drivande i strejken.

Trots att beskedet i tisdags bara kan ses som en delseger är lärdomen viktig: Genom arbetsplatskamp kan frågor om anställningsskydd och kapitalets funktionssätt effektivt föras upp på dagordningen. Dessutom: Arbetsköparna går att pressa, och det ligger ofta inte heller i deras intresse att dra sin egna personal inför domstol. För det är knappast något som gör en arbetsplats lugnare i framtiden. Ytterst är det arbetarna, vi som sköter produktionen, som har makten. Vi ser fram emot att fler arbetare följer lagerarbetarna på Lagenas exempel.

På torsdag 29 oktober har Arbetare på Lagena och Lagena-arbetarnas vänner utlyst en samling för anställningstrygghet mot bemanningsföretag</a >, vid (S)-kongressen.

Det mullrar i korridorerna på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Sjuksköterskor och undersköterskor riskerar att få en lönesänkning på 3000 kr eller mer.

Sjukhusledningen har börjat genomförandet av sin plan på att säga upp samtliga arbetstidsmodeller. Det innebär att ob-tillägget minskar för sjuksköterskor och undersköterskor och allra värst drabbade är de som arbetar på kirurgdivisionen. Det handlar i många fall om lönesänkningar för arbetarna på 3 000 kronor i månaden eller vissa fall ännu mer.

Sjuksköterskor och undersköterskor är som bekant personal som redan är underbetald och har en mycket dålig löneutveckling, likt andra som arbetar inom vård och omsorg. I detta fall drabbar lönesänkningen endast sjuksköterskor och undersköterskor och inte administration, läkare eller sjukhusets ledning. Detta är visserligen föga förvånande, men ändå mycket upprörande och diskriminerande. Sjukhusledningen anser sig kunna trampa på de som står längst ned i hierarkin. Dessutom har kirurgdivisionschefen mage att i samband med dessa beslut, skickat mejl till all personal där de uppmanas att arbeta ”hårdare och dra sitt strå till stacken” för att klara vårdgarantin.
– Det råder upprorsstämning och ett antal fackmöten har hållits, för att försöka få arbetsgivarna att ändra sig, säger Agneta Wiberg, ordförande i Vårdförbundet Uppsala, till tidningen Vårdfacket.

Redan för omkring två år sedan bestämde sjukhusledningen att successivt börja säga upp samtliga arbetstidsmodeller på Akademiska sjukhuset, men det är först nu som konsekvenserna börjar bli uppenbara. Drivs detta beslut igenom till fullo, slår det hårt mot en personal som redan nu är tungt belastade av förslag om kostnadseffektivitet, låg bemanning och överbeläggning. Det är dags att sätta ned foten och säga i från.

Sveriges Redarförening anser att krisen för sjöfarten ska lösas med utflaggning, utländska besättningar och bekvämlighetsregister. Detta är inget annat än en ren attack mot arbetarklassen.

Sveriges Redarförening erbjuder i ett nyhetsbrev, utgivet av Svensk Sjöfartstidning, sina medlemmar hjälp med att hitta de billigaste länderna att registrera fartygen i, så kallad utflaggning. Redarna vill på så sätt hitta en väg att ta sig runt kollektivavtalen genom att upprätta ett system där varje rederi tecknar egna avtal direkt med besättningar utan facklig inblandning.
Förutom att flagga ut båtar till andra länder, vill redarna även öka TAP-kvoterna, det vill säga andelen utländsk personal på båtarna. Detta för att kunna anställa arbetare med sämre villkor.

Redarföreningen vill också skapa ett svenskt internationellt register. Sverige skulle därmed få ett så kallat ”bekvämlighetsregister”. Ett sådant register innebär i praktiken ett förbud för kollektivavtal och diskriminerande villkor för utländska besättningar.

I SEKOtidningen medger redarföreningens vd Håkan Friberg att ett alternativ för att få ner kostnaderna är att ta in besättningar med lägre löner. I dag tillämpar arbetsköparna redan något som kallas Nettomodellen, som innebär att redarna i praktiken inte betalar några arbetsgivaravgifter.

Detta är inte den enda bransch där arbetsköparna på senare tid kraftigt gått till attack mot arbetarklassen. Vi har sett tendenserna sprida sig med extremt slimmade organisationer, ökad andel anställda från bemanningsföretag, vistidsanställningar, ”obekväma” arbetare och förtroendevalda som köps ut, samt ett evigt fifflande för att ta sig runt arbetsrättsliga- och kollektivavtalsenliga regler. Redarna har genom sin attack visat att de, likt andra arbetsköpare, är beredda att gå hur långt som helst för att försöka rädda sin profiter. Nu är det dags att vi i arbetarklassen står upp och visar att vi vägrar låta oss trampas på.