Kategori: Inrikes

700 i personalen har sagts upp när länsjukhuset i Sundsvall-Härnösand ska skära ner 235 miljoner fram till 2011. I kniven håller den nytillträdde sjukhusdirektören Sigbjörn Olofsson. Som tack för jobbet höjer han nu lönen med 60 000 kronor, till den nätta summan 140 000 kronor i månaden.

Efter vad man får förmoda i uppdragsgivarens tycke varit väl utförda nedskärningar på sjukhuset i Örnsköldsvik, värvades Sigbjörn Olofsson som sjukhusdirektör av landstingsstyrelsen i Sundsvall för att skära i vården även på länsjukhuset Sundsvall-Härnösand.

I onsdags blev den nya direktörens nya lön klar. Varje månad fram till mars 2014 kvitterar han hädanefter ut den nätta summan 140 000 kronor. Förutom jobbet i Sundsvall, ska Sigbjörn Olofsson jobba kvar som sjukhusdirektör i Örnsköldsvik där han tidigare inkasserat 80 000 kronor i månaden.
– Det här är ett förbilligande för landstinget, säger landstingsdirektör Lars Bolin, till tidningen Dagbladet.

Han syftar på att två olika sjukhusdirektörer skulle ha blivit ännu dyrare. Frågan har dock vållat debatt eftersom lönepåslaget går stick i stäv med nedskärningarna i övrigt på sjukhuset.
– Jag kan förstå att det sticker många i ögonen, men jag utgår från att landstinget gjort en rejäl analys när de satte lönen, förklarar kommunalrådet och till lika kommunstyrelsens ordförande, Anita Bdioui (s) i samma tidning.

En sjuksköterska tjänar i genomsnitt strax under 25 000 kronor enligt Vårdfackets statistik, som innefattar sjuksköterskor spridda över hela landet. Vi kan dock vara säkra på att de har ett minst lika stressigt och betydligt viktigare jobb än den direktör som nu skär ner på deras arbetsplats och sundsvallsbornas vård.

En demonstration mot nedskärningarna ordnades förra lördagen på Stora torget i Sundsvall. Omkring 300 personer slöt upp enligt Sveriges Radio. Nu krävs intensifierade protester. De fackliga förhandlingarna ska ske vecka 9 och 10. Vecka 10 och 11 ska de uppsagda få besked.

En arbetare vid ICA:s lager i Kallhäll fick sluta efter att han tagit kontakt med facket. Nu menar fackklubben att ICA har gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning.

Eren Erdal, var en av runt 50 visstidsanställda vid ICA:s lager i Kallhäll. Han arbetade på ett schema, samt under högsäsong och kallades in extra vid behov. Han hade tidigare fått beröm på sin arbetsplats för såväl utfört arbete som närvaro. När han började få problem med sitt schema, anställningsbevis och utebliven sjuklön, kontaktade han den lokala fackklubben.
Trots att han ombetts inkomma med önskemål om schema för december, fick han helt plötsligt veta att han inte var välkommen tillbaka efter den sista november.

– Jag skötte mig, gjorde det jag skulle, förutom att jag var obekväm när jag krävde mina rättigheter. De vill att vi bara ska jobba och vara tysta, säger Eren Erdal till tidningen Handelsnytt.

Arbetsköparen meddelade att det inte längre fanns behov av personal. Men fackklubben på lagret menar att det var kontakten med Handels som gjorde att han sparkades. Fackklubbens ordförande hävdar att arbetsköparen till och med anställt folk efter att Eren Erdal fick sparken. Så när företagets ledning säger att det inte fanns behov av arbetskraft, stämmer inte det. Handels ser ICA:s agerande som en föreningsrättskränkning, och ska inleda förhandlingar.

Dessutom menar facket att arbetsköparna även brutit mot LAS, då Eren Erdals anställningsbevis varit felaktigt. I anställningsbeviset har det nämligen inte stått specificerat hur många timmar han ska jobba. Därför hävdar nu facket att Eren Erdal måste räknas som tillsvidareanställd på heltid från första anställningsdag. I tidningen Handelsnytt hänvisar Hans Boberg, ombudsman på Handels, till en dom i Arbetsdomstolen 1996.

– Den brukar kallas ”stängselarbetaredomen”, och säger att tillsvidareanställning och heltid gäller om inget annat är överenskommet. Och man får inte komma överens om en anställningsform som inte följer kollektivavtal och lag. ICA har anställt på behov utan att ha ett fastställt arbetstidsmått. Den anställningsformen finns inte.

Denna typ av behandling blir tyvärr allt vanligare. Arbetsköparna gör allt de kan för att skapa en så flexibel och väldisciplinerad bemanning som möjligt på sina företag. För att lyckas med detta skyr de inga medel, utan fuskar med turordningsregler, anställningsbevis och tar till andra arbetsrättsvidriga åtgärder. Man försöker sparka eller köpa ut de arbetare som är fräcka nog att stå upp och kräva sin rätt. Behovsanställningar, visstidsanställningar och inhyrd personal från bemanningsföretag är idag ett sätt att garantera en så stor profit som möjligt för företagen. Men i denna förlängning av ”just in time”-produktion, med liten eller ingen lagerhållning, ökad produktionstakt, slimmad och flexibel arbetsstyrka, finns också en öppning för oss arbetare. ”Just in time”-produktionen är tack vare sin utformning ytterst känslig för ”störningar”. Förvägrar arbetsköparna oss våra rättigheter, svarar vi med motstånd. Genom maskningsaktioner, övertidsblockader, användande av strejken som vapen och genom arbetarsolidaritet sätter vi arbetsköparna på plats.

Två arbetare på Öresundstågen i Skåne har stängts av från sitt arbete efter att de lagt ut bilder från sitt arbete på Facebook. Arbetsgivaren DSB First anser att de åsidosatt säkerheten.

De båda anställda på DSB First fick på tisdagen efter ett möte med bolagets chefer, veta att de nu var avstängda på grund av bilder som lagts ut på Facebook. Cheferna meddelade att de sett bilderna och ansåg att de på grund av bildernas karaktär varit illojala med företaget. Bilderna som de båda tagit i samband med deras arbete, visar icke åtgärdade fel som till exempel hängande tak, trasiga skyltar och snöfyllda växlar.

Irene Lippold, DSB Firsts kommunikationsdirektör hävdar å bolagets vägnar att bilderna bevisar att de två har åsidosatt säkerheten på tågen. Vidare menar Irene Lippold, att det finns bilder som visar att de båda avstängda arbetarna inte prioriterat säkerheten ombord. Bland annat har man enligt henne, fotograferat från hytten medan tåget rullat.

– De anställda skall inte fotografera tågen eller dess delar, utan skall ha sitt fokus på sina arbetsuppgifter och på säkerheten säger Irene Lippold till ST Press.
Om nu arbetsköparna på DSB First tycker att det är viktigt att ha fokus på säkerheten, kan de väl börja med att åtgärda felaktigheter och brister, vilka indirekt utgör en säkerhetsrisk. Detta skulle uppskattas av oss resenärer, istället för att företaget väljer att trakassera arbetare.

En konstruktör dömdes till villkorlig dom och 100 dagsböter som ansvarig för byggraset i Kista sommaren 2008, där en byggnadsarbetare omkom och två skadades allvarligt.

Det var i juli 2008, i samband med byggnationer vid Kista Galleria i norra Stockholm som olyckan skedde. Vid tillfället pågick ett arbete med en tillbyggnad. Plötsligt rasade allt samman. Med hjälp av en mobilkran lades betongplattor på ett bjälklag som inte klarade belastningen. Betong och stålbjälkar föll åtta meter ner på byggarbetsplatsen. Tre män begravdes under betongblocken. En byggnadsarbetare omkom och en skadades allvarligt. Den tredje körde en bil som hamnade under rasmassorna. Den omkomne montören, lämnade hustru och två barn efter sig.

Konstruktören fälldes för arbetsmiljöbrott genom att ha orsakat en olycka där en byggnadsarbetare omkom och två andra fick allvarliga skador. Hon skall även betala sammanlagt 46 000 kronor i skadestånd till den omkomnes anhöriga. Tingsrätten anser att hon bär ansvar för olyckan då hennes ritning gjorde bärande balkar vid bygget smalare och svagare, vilket ledde till att konstruktionen gav vika.

Tingsrätten anser inte att de tre män som också hade åtalats som medansvariga för olyckan kan anses som skyldiga. Det gäller en avdelningschef på byggkonsultföretaget Cremona, en arbetsledare på Ruukki Sverige AB, som var ansvarig för monteringen. Den fjärde var en person vid Forsen Projekt AB som var ansvarig för samordning och trafik vid bygget. Samtliga dessa frikänns av tingsrätten. Samtidigt döms företaget som konstruktören arbetade vid till 1,5 miljoner kronor i så kallad företagsbot.

Olyckor vanliga i byggbranschen

– Byggbranschen är mycket olycksdrabbad. Under de senaste fem åren har 65 arbetstagare omkommit i arbetsolyckor inom bygg. Det är ungefär en i månaden, säger Andreas Tidström, jurist vid Arbetsmiljöverket, till tidningen Byggnadsarbetaren.

Enbart under de senaste fem åren har över 15 000 arbetsolyckor anmälts i byggbranschen. Nästan hälften av dessa, handlar om allvarliga olyckor med långa sjukskrivningar.

Domen i målet efter raset i Kista är principiellt mycket viktig, då det är första gången som rätten har tagit ställning till konstruktörens ansvar för arbetsmiljön. Förhoppningsvis kan det få till följd att säkerhetsaspekten vid framtida byggen skärps.

Samtidigt blottlägger det frågan om vad vi i arbetarklassen har för värde. Att arbetsköparna anser oss vara utbytbara som vilken annan vara som helst är ju inget nytt. Inte heller att de anser att allt kan köpas för pengar. Men nu har döden fått en prislapp. Att en död arbetare kostar 46 000 i skadestånd, det är ju för fan vad en välbetald konstruktör, mellanchef eller politiker tjänar i månaden. 46 000 för en död make, fader och familjeförsörjare. Detta är inget annat än skamligt.