Vrede över företagens ersättningar till icke-strejkande

Arbetsgivarna inom tre stora papperskoncerner har nu beslutat att betala ut full ersättning till de oorganiserade arbetare som inte deltog i strejken i våras. Detta upprör representanter och medlemmar i Pappersarbetarförbundets avdelningar, rapporterar Dagens Arbete och lokala medier.

Pappersarbetareförbundets strejk i April varade i elva dagar och berörde medlemmarna vid sex pappersbruk runtom i landet. Då organisationsgraden på pappersbruken generellt sett är väldigt hög innebar det i praktiken att bruken fick stängas ner och att de få arbetare som inte var med i facket skickades hem.

Nu väljer alltså tre av de strejkdrabbade bruken, Billerud, Stora Enso och Korsnäs, att betala ut full lön till de arbetare som inte deltog i strejken. Detta på inrådan av arbetsgivarorganisationen Skogsindustrierna. Reaktionerna från facket har inte låtit vänta på sig och man kritiserar nu kraftigt arbetsgivarnas beteende, vilket man menar är ett försök att undergräva fackets ställning.

– Vi ser det som ett fult försök att påverka de anställda att inte vara med i facket, säger Pappers ordförande Jan-Henrik Sandberg till Dagens Arbete i en intervju.

Åsikten delas också av medlemmarna på bruken ute i landet. I en artikel i Norrköpings Tidningar redogör ordföranden i Pappers avd 54, Pontus Georgsson, för stämningen bland de arbetande på Skärblacka bruk.

– Jag har aldrig hört talas om att man gjort såhär tidigare någon annanstans. Det är för jävligt. Det tycker jag och det tycker medlemmarna också, säger han.

Trots den berättigade upprördheten från Pappers är detta inte den första provokationen från arbetsgivarhåll under avtalsrörelsen. Förutom att Svenskt Näringsliv tidigt satte ribban genom att lägga ett nollbud i löneförhandlingarna avslöjades det bland annat också att Livsmedelsföretagen uppmanade sina anställda att begå strejkbryteri.

Dessa provokationer vittnar tydligt om att arbetsgivarna inte har en tanke på nöja sig med sina sedan årtionden redan starkt framflyttade positioner på arbetsmarknaden, utan kommer fortsätta slå ner på varje försök till motstånd från arbetarna. Det som nu behövs är en arbetarrörelse med styrka och mod nog att faktiskt slå tillbaka.

Borgerlig media hetsar mot Greklands arbetare

Förra veckan beslutade IMF och EU att Grekland får låna 110 miljarder Euro för att komma ur krisen. Samtidigt har nedskärningar som drabbar de redan utsatta lett till omfattande protester. Men det är de rika som har orsakat krisen och de som borde få betala.
I borgerlig media har det länge hetsats mot Grekland. Det talas om en vidlöftig välfärdsstat, för låg pensionsålder och två extra månadslöner för de arbetande. Intrycket ges att det är lyx till arbetarna i landet som är roten till problemen.

Men detta är en kapitalismens kris, orsakad av de rika. För Grekland har inga ovanligt höga statsutgifter. Tidningen Arbetaren visar att den grekiska statens utgifter ligger på 42 procent av BNP, vilket kan jämföras med Tyskland (46 procent), Frankrike (54), Storbritannien (50) eller Sverige (52). Problemet i Grekland är att få rika betalar skatt och att finanskapitalister kräver högre ränta när de blir oroliga över sina utlåningar.

IMF och EU såg sig därför tvungna att gå in med pengar för att rädda landet undan konkurs, vilket skulle göra finanskapitalisterna ännu oroligare och hota dra med sig andra utsatta länder såsom Italien, Storbritannien, Spanien med flera i djupa ekonomiska problem.

De gigantiska lånen på 110 miljarder euro, ges i utbyte mot kravet att Grekland gör nedskärningar i storleksordningen 30 miljarder euro per år, eller höjer skatteintäkterna lika mycket. Många i Grekland anser att de rika borde betala krisen. IMF och EU har dock gjort klart att de inte accepterar sparprogram med det som huvudfokus, skriver tidningen Arbetaren.

I stället väntar nu kraftiga lönesänkningar med ”slopandet av två extra månadslöner” (som varit det traditionella sättet att dela upp årslönen i offentlig sektor), en höjning av momsen från 21 till 23 procent, höjd pensionsålder, och massiva avskedanden.

Protesterna har varit omfattande, med upprepade generalstrejker och demonstrationer mot regeringen Giorgos Papandreou åtstramningsprogram. Och bara massprotester från arbetarna kan stoppa nedskärningarna. Samtidigt som pressen på Grekland är omfattande visar tidigare erfarenheter från bland annat Argentina och Island, att massprotester är den mest verkningsfulla medicinen.

Teknikföretagen säger upp Industriavtalet

Teknikföretagen sa i torsdags upp Industriavtalet, som reglerat avtalsrörelsen sedan 1997. Industriavtalets död öppnar dörren för fler konflikter på arbetsmarknaden.

Det så kallade Industriavtalet tecknades i maj 1997 för att skapa en stabilare arbetsmarknad. Grundtanken i avtalet var att den internationellt konkurrensutsatta industrin förhandlade fram löneavtal innan övriga samhällssektorer. Dessa sektorer fick sedan rätta sig efter vilka löneökningar industrin ansågs klara, och inte teckna bättre avtal.

När nu industrins största arbetsköparorganisation, Teknikföretagen, säger upp avtalet är oron stor både från borgare och LO att det ska bli fler konflikter på arbetsmarknaden.
– Utan industriavtal hotas Sverige att kastas tillbaka till 80-talets kaotiska konflikt- och lönekaruseller, säger Henrik Lindberg, arbetsmarknadsforskare på näringslivsinstitutet Ratio till Dagens Industri.

Industriavtalet har under lång tid haft många kritiker. Att Teknikföretagen nu säger upp avtalet beror givetvis på att de tror sig kunna teckna bättre avtal för sin del utan Industriavtalet, där även flera mindre arbetsgivarorganisationer ingår. Något som väckt stor irritation hos dessa.

Inför avtalsrörelserna 2011 och 2012 finns nu ingen fast lönebildningsmodell. Industriavtalet har under sin livstid sänkt konfliktnivån på arbetsmarknaden genom medling i stället för konflikter. Industriavtalets död öppnar dörrarna för betydligt fler konflikter och radikalare kamp.

Första maj med Arbetarsolidaritet!

Förbundet Arbetarsolidaritet deltog i första maj-firandet i Göteborg, Karlstad, Malmö och Uppsala. Här är ett axplock av dagen.

Förbundets Arbetarsolidaritets lokalklubb i Uppsala samlade cirka 25 personer bakom banderollen ”Klasskamp & Arbetarsolidaritet” när de deltog i vänsterns tåg. Vid samlingen talade förbundets representant, Jonas Karlsson, till de drygt 500 personerna som slutit upp i vårsolen. I talet gick han bland annat till angrepp mot IF Metall.
-Avtalsrörelsen visade att vi inte kan förlita oss på fackföreningarna. Det slöts ju direkt usla avtal som knappt garanterar reallönerna. Men värst är nog ändå sveket i bemanningsfrågan.

Han pekade på att IF Metall, förutom att slutit ett dåligt löneavtal också gått med på försämringar i återanställningsrätten och undantag i turordningsreglerna.

Vid Slottsbacken anslöt förbundets medlemmar och sympatisörer till Syndikalisternas tåg som samlade drygt hundra personer.

På kvällen hade lokalklubben inbjudit till första majfest. Ungefär hundra personer deltog i festligheterna där Saman Faramarxi läste poesi och representanter för förbundet talade. Tillresta medlemmar från Stockholm höll i bokbordet, mat och dryck serverades. När Storsien och Format äntrade scenen höjdes temperaturen och gästerna dansade loss till musiken. Festen blev mycket lyckad med många besökare, god stämmning, bra musik och inte minst ett bra ekonomiskt tillskott till Stridsfonden.

Göteborg

Förbundets representant talar på Järntorget i Göteborg

Malmö

Förbundsmedlemmar i Malmö på första maj

I Malmö hade förbundet en aktiv dag. Dagen började med informationsspridning och flygbladsbord i Folkets Park där Förbundet bjöd intresserade på kaffe och hembakade bullar. Under dagen fick vi väldigt bra respons av de som stannade upp vid vårat bord och många valde även att bidra ekonomiskt till stridsfonden. Senare under dagen deltog Förbundet i Syndikalisternas demonstrationståg tillsammans med många andra och vi samlade drygt ett trettiotal i vårat block och tågade under parollen ”Klass mot klass”. I årets första maj tåg räknade man till drygt 850 deltagare.

Lokalklubben arrangerade på kvällen ett 1:a maj firande på restaurang På Besök. Infobord fanns på plats såväl som insamlingsbössor, och kvällen till ära hade man Bruce Springsteen-tema på musik och pub-quiz. Stämningen var mycket god under hela kvällen och vi fick in bra med pengar i Stridsfondsbössorna.
Vi vill passa på att tacka alla kamrater som deltog och bidrog till en lyckad dag.

Pappers i strejk

Pappers tog i torsdags ut sex bruk i strejk för att sätta press på Skogsindustrierna efter skambud i avtalsrörelsen. Streken är den första i industrin sedan det så kallade Industriavtalets tillkomst 1997.

Efter att Skogsindustrierna vägrat lämna några vettiga bud tog Pappers i torsdags ut sex bruk i strejk. Samtidigt har strejkvarsel som börjar gälla 26 april, lagts på ytterligare sex bruk. Då kommer totalt 6 300 medlemmar, drygt en tredjedel av medlemskåren att vara i strejk.

Pappers har sagt nej till bud på 3,2 procents löneökningar på 22 månader. Förutom lönerna är företrädesrätten vid bemanning en stötesten.

Inte oväntat snyftar arbetsköparna i en lång rad medier om att facket ”inte tar ansvar” för den svenska modellen, den modell som de själva under mycket lång tid attackerat.
Vd:n på ett av de strejkande bruken, Billeruds fabrik i Skärblacka utanför Norrköping, som tillverkar förpackningar beklagar sig över fackets krav till TT:
– Jag tycker det är oansvarigt.

Inget nytt under solen men ironiskt då samma person själv fick ett lönelyft på 1,5 miljoner kronor i fjol.

Transportarbetarförbundet har varslat om sympatiåtgärder med Pappers och från och med 28 april blockeras gods till och från de tolv bruk Pappers tagit ut i strejk.

I måndags gick även Elektrikerförbundet (SEF) ut i strejk mot avtalsförslag som innebär lönesänkningar och möjligheter för arbetsköparen att fritt förskjuta arbetstiden. Mer än tio vattenkraftverk har stannat som en följd av strejken, enligt Proletären.