Förbundet Arbetarsolidaritet

Arbetsgivarna inom tre stora papperskoncerner har nu beslutat att betala ut full ersättning till de oorganiserade arbetare som inte deltog i strejken i våras. Detta upprör representanter och medlemmar i Pappersarbetarförbundets avdelningar, rapporterar Dagens Arbete och lokala medier.

Pappersarbetareförbundets strejk i April varade i elva dagar och berörde medlemmarna vid sex pappersbruk runtom i landet. Då organisationsgraden på pappersbruken generellt sett är väldigt hög innebar det i praktiken att bruken fick stängas ner och att de få arbetare som inte var med i facket skickades hem.

Nu väljer alltså tre av de strejkdrabbade bruken, Billerud, Stora Enso och Korsnäs, att betala ut full lön till de arbetare som inte deltog i strejken. Detta på inrådan av arbetsgivarorganisationen Skogsindustrierna. Reaktionerna från facket har inte låtit vänta på sig och man kritiserar nu kraftigt arbetsgivarnas beteende, vilket man menar är ett försök att undergräva fackets ställning.

– Vi ser det som ett fult försök att påverka de anställda att inte vara med i facket, säger Pappers ordförande Jan-Henrik Sandberg till Dagens Arbete i en intervju.

Åsikten delas också av medlemmarna på bruken ute i landet. I en artikel i Norrköpings Tidningar redogör ordföranden i Pappers avd 54, Pontus Georgsson, för stämningen bland de arbetande på Skärblacka bruk.

– Jag har aldrig hört talas om att man gjort såhär tidigare någon annanstans. Det är för jävligt. Det tycker jag och det tycker medlemmarna också, säger han.

Trots den berättigade upprördheten från Pappers är detta inte den första provokationen från arbetsgivarhåll under avtalsrörelsen. Förutom att Svenskt Näringsliv tidigt satte ribban genom att lägga ett nollbud i löneförhandlingarna avslöjades det bland annat också att Livsmedelsföretagen uppmanade sina anställda att begå strejkbryteri.

Dessa provokationer vittnar tydligt om att arbetsgivarna inte har en tanke på nöja sig med sina sedan årtionden redan starkt framflyttade positioner på arbetsmarknaden, utan kommer fortsätta slå ner på varje försök till motstånd från arbetarna. Det som nu behövs är en arbetarrörelse med styrka och mod nog att faktiskt slå tillbaka.

Teknikföretagen sa i torsdags upp Industriavtalet, som reglerat avtalsrörelsen sedan 1997. Industriavtalets död öppnar dörren för fler konflikter på arbetsmarknaden.

Det så kallade Industriavtalet tecknades i maj 1997 för att skapa en stabilare arbetsmarknad. Grundtanken i avtalet var att den internationellt konkurrensutsatta industrin förhandlade fram löneavtal innan övriga samhällssektorer. Dessa sektorer fick sedan rätta sig efter vilka löneökningar industrin ansågs klara, och inte teckna bättre avtal.

När nu industrins största arbetsköparorganisation, Teknikföretagen, säger upp avtalet är oron stor både från borgare och LO att det ska bli fler konflikter på arbetsmarknaden.
– Utan industriavtal hotas Sverige att kastas tillbaka till 80-talets kaotiska konflikt- och lönekaruseller, säger Henrik Lindberg, arbetsmarknadsforskare på näringslivsinstitutet Ratio till Dagens Industri.

Industriavtalet har under lång tid haft många kritiker. Att Teknikföretagen nu säger upp avtalet beror givetvis på att de tror sig kunna teckna bättre avtal för sin del utan Industriavtalet, där även flera mindre arbetsgivarorganisationer ingår. Något som väckt stor irritation hos dessa.

Inför avtalsrörelserna 2011 och 2012 finns nu ingen fast lönebildningsmodell. Industriavtalet har under sin livstid sänkt konfliktnivån på arbetsmarknaden genom medling i stället för konflikter. Industriavtalets död öppnar dörrarna för betydligt fler konflikter och radikalare kamp.

Pappers tog i torsdags ut sex bruk i strejk för att sätta press på Skogsindustrierna efter skambud i avtalsrörelsen. Streken är den första i industrin sedan det så kallade Industriavtalets tillkomst 1997.

Efter att Skogsindustrierna vägrat lämna några vettiga bud tog Pappers i torsdags ut sex bruk i strejk. Samtidigt har strejkvarsel som börjar gälla 26 april, lagts på ytterligare sex bruk. Då kommer totalt 6 300 medlemmar, drygt en tredjedel av medlemskåren att vara i strejk.

Pappers har sagt nej till bud på 3,2 procents löneökningar på 22 månader. Förutom lönerna är företrädesrätten vid bemanning en stötesten.

Inte oväntat snyftar arbetsköparna i en lång rad medier om att facket ”inte tar ansvar” för den svenska modellen, den modell som de själva under mycket lång tid attackerat.
Vd:n på ett av de strejkande bruken, Billeruds fabrik i Skärblacka utanför Norrköping, som tillverkar förpackningar beklagar sig över fackets krav till TT:
– Jag tycker det är oansvarigt.

Inget nytt under solen men ironiskt då samma person själv fick ett lönelyft på 1,5 miljoner kronor i fjol.

Transportarbetarförbundet har varslat om sympatiåtgärder med Pappers och från och med 28 april blockeras gods till och från de tolv bruk Pappers tagit ut i strejk.

I måndags gick även Elektrikerförbundet (SEF) ut i strejk mot avtalsförslag som innebär lönesänkningar och möjligheter för arbetsköparen att fritt förskjuta arbetstiden. Mer än tio vattenkraftverk har stannat som en följd av strejken, enligt Proletären.