Teknikföretagen sa i torsdags upp Industriavtalet, som reglerat avtalsrörelsen sedan 1997. Industriavtalets död öppnar dörren för fler konflikter på arbetsmarknaden.
Det så kallade Industriavtalet tecknades i maj 1997 för att skapa en stabilare arbetsmarknad. Grundtanken i avtalet var att den internationellt konkurrensutsatta industrin förhandlade fram löneavtal innan övriga samhällssektorer. Dessa sektorer fick sedan rätta sig efter vilka löneökningar industrin ansågs klara, och inte teckna bättre avtal.
När nu industrins största arbetsköparorganisation, Teknikföretagen, säger upp avtalet är oron stor både från borgare och LO att det ska bli fler konflikter på arbetsmarknaden.
– Utan industriavtal hotas Sverige att kastas tillbaka till 80-talets kaotiska konflikt- och lönekaruseller, säger Henrik Lindberg, arbetsmarknadsforskare på näringslivsinstitutet Ratio till Dagens Industri.
Industriavtalet har under lång tid haft många kritiker. Att Teknikföretagen nu säger upp avtalet beror givetvis på att de tror sig kunna teckna bättre avtal för sin del utan Industriavtalet, där även flera mindre arbetsgivarorganisationer ingår. Något som väckt stor irritation hos dessa.
Inför avtalsrörelserna 2011 och 2012 finns nu ingen fast lönebildningsmodell. Industriavtalet har under sin livstid sänkt konfliktnivån på arbetsmarknaden genom medling i stället för konflikter. Industriavtalets död öppnar dörrarna för betydligt fler konflikter och radikalare kamp.