Bemanningsföretagen expanderar – arbetarklassen måste ta kampen!

Bemanningsbranschen ökade kraftigt under 2011 visar statistik från SCB. Idag tvingas 52 700 arbetare i Sverige att försörja sig genom att agera inhyrd arbetskraft. Detta är en ökning med 30 procent gentemot 2010.

Bemanningsföretagens expansion är idag ett av arbetarklassens största gissel. Inhyrd arbetskraft används systematiskt som murbräcka för att försvåra kollektivt agerande på arbetsplatserna, pressa upp tempot och för att kringgå LAS.

Sedan 2002 har antalet förvärvsarbetande i bemanningsbranschen mer än fördubblats. Trots en ökning på 30 procent av antalet arbetare i branschen under 2011, ökade bara lönesumman under samma period med 18 procent, rapporter Statistiska Centralbyrån.

Bemanningsbranschen expanderar i samtliga Sveriges län, och i sju av länen ökade antalet förvärvsarbetande i bemanningsföretag med mer än 50 procent. Störst var ökningen i Jönköpings län, men även Västmanlands och Uppsala län ökade med runt 60 procent.

Från fackets sida har viljan att försöka slå detta dödliga vapen som bemanningsföretagen på sikt utgör för arbetarklassens organisering, ur händerna på företagsägarna lyst med sin frånvaro. Vid uppmärksammade fall där bemanningsföretag har använts för att kringgå LAS, till exempel på Lagena – Systembolagets lager i Jordbro – och Urban Outfitters, men även många andra ställen har facket passivt stått bredvid med händerna i byxfickorna och tittat på.

När IF Metall slöt sitt vida kritiserade ”krisavtal” 2009, gick förbundet även med på att urholka LAS genom att företagen fick rätten att ta in bemanningsföretag för att täcka tillfälliga arbetstoppar under högst 30 dagar även om egen personal avskedats de senaste sex månaderna.(1)

Men vi arbetare på ”golvet” kan inte vänta på att facken ska agera. Under 1970- och 80-talen genomfördes i genomsnitt över 100 strejker per år, den stora majoriteten av dessa var vilda – det vill säga utan fackets välsignande. Kampen mot bemanningsföretagen är på inga sätt enkel och den får aldrig bli en kamp mot arbetarna i dem. Arbetarklassen måste alltid hålla ihop.

Förbudet mot privat arbetsförmedling upphörde 1991 på förslag av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Dessa hade då varit förbjudna i 56 år. Endast genom kamp kan vi flytta fram våra positioner, att återigen pressa fram ett förbud mot bemanningsföretag skulle vara en viktig seger.

Förbundet Arbetarsolidaritet kommer efter förmåga att stödja all arbetsplatskamp mot bemanningsföretagen. Står din arbetsplats inför en konflikt, behöver stöd ekonomiskt eller på annat vis – hör gärna av dig till förbundet och Stridsfonden.

(1) Dessutom gavs företagen rätten att göra undantag från LAS turordningsregler när det gällde 3 av 10 av dem som ska återanställas, vilket i praktiken innebar att företag som vill ha bort en arbetare som är utsliten, fackligt aktiv, eller på andra sätt besvärlig, gavs en enkel möjlighet att göra sig av med denne.

Stöduttalande till de protesterande arbetarna vid NCC

Vi i Arbetarsolidaritet Norrköping vill härmed uttrycka vårt fulla stöd till arbetarna vid NCC:s byggen i Linköping, Borensberg och Motala.

När arbetssituationen blir så pass orimlig att alla inte klarar av ackorden och när en lovad lönekompensation plötsligt uteblir så är det självklart att tålamodet tar slut. Att arbetsköparna NCC sedan gör sitt bästa för att i media svartmåla och skylla på byggarbetarna är förstås ytterligare ett stort svek. Vi har därför full förståelse för att man väljer att sjukskriva sig i protest mot detta.

Det är också helt uppåt väggarna att direkt från NCC:s sida hota med rättsliga åtgärder och böter, istället för att försöka föra en dialog med sina arbetare. Byggbranschen är en hård bransch, där många inte orkar ända fram till pensionsåldern och där dödsfallen är alldeles för många varje år.

Till arbetarna vid berörda byggen vill vi därför säga: Stå på er! Fortsätt kämpa för en bättre arbetsmiljö där ni inte behöver slitas ut i förtid och där ni får en rimlig och skälig lön för ert hårda arbete!

Arbetarsolidaritet Norrköping

Stöduttalande till arbetarna på Överums Fönsterfabrik! 14/9 – 2011

Vi i Förbundet Arbetarsolidaritet vill härmed skicka våra fulla sympatier till arbetarna på Överrums Fönsterfabrik.

Det är med tungt hjärta som vi ser fler och fler företag som faktiskt går med vinst, och då ofta stora sådana, läggas ned av vinsthungriga företagskoncerner. Företag som utan respekt för arbetarnas hårda slit och lojalitet hänsynslöst kastar ut anställda till en otrygg framtid i ett Sverige där högervindarna blåser kallare än till och med under den ekonomiska krisen på 90-talet.

Sämre A-kassor, löjliga anställningsformer och ett bristande socialt skyddsnät är bara några få av många konsekvenser i ett samhälle där de rika blir rikare och de fattiga ännu fattigare. Allt till följd av dagens ekonomiska klimat där företag tillåts härja fritt. Och detta oavsett hur det drabbar arbetare, deras familjer, eller hela samhällen I sådana situationer, när dessa stora, rika,koncerner agerar på det här sättet som de gjort i Överrum hoppas vi och tror på att ni arbetare vägrar stå med mössan i hand och se hur de tar pengarna och går, med bara tunga minnen för er att bära.

Det är därför i största solidaritet och med ett löfte om att hjälpa till i den mån det går som vi hoppas att ni står enade framöver och kämpar er till en rejäl ersättning för det svinaktiga beteendet som Inwido har uppvisat. Ett beteende de inte bara nu utan också i fortsättningen kommer uppvisa, på andra fabriker, om inte vanliga arbetare ryter till. Vi hoppas och tror därför att ni kan tvinga Inwido till att faktiskt betala åtminstone en del av vad ni faktiskt förtjänar. En ersättning som minst borde vara tre årslöner till varje anställd men förhoppningsvis ännu mer. Det är ni som byggt företaget och det är ni som producerat deras vinster.

Om världen vore rättvis skulle inte en krona gå till dessa riskkapitalister som nu smiter med era pengar och försätter era familjer inför en osäker framtid. Men för att få till stånd en sådan rättvisa måste vi alla, oavsett vars vi nu jobbar, kämpa hårt mot sådant här ocker. Vi önskar er därför med hela vårat hjärta lycka till i er kamp för ert faktiska värde och vad ni än möter i framtiden så skall ni veta att ni långt ifrån är ensamma att se det här för det svineri det är. Nog är nog, låt dem betala!

Låt nedläggningen kosta! Ni förtjänar det!

Förbundet Arbetarsolidaritets styrelse
Andree Kjellström – Uppsala, Sebastian Carlsson – Norrköping, Ulf Johansson – Malmö. Stellan Elebro – Umeå, Jonas Karlsson – Uppsala, Adrian Madden – Göteborg, Kenneth Hellman – Stockholm”

Stöduttalande till sopåkarna

Förbundet Arbetarsolidaritet uttrycker härmed vårt fulla stöd till de i Transport organiserade sopåkarna som sedan den 11 maj satt övertid, mertid, inhyrningar och nyanställningar i blockad sedan de inte fått sina krav tillgodosedda av Bilarbetsgivarna.

Sopåkarna och Transport kämpar bland annat för att införa belastningsmätare och för att det premielönsystem som gäller i Stockholm skall gälla över hela landet. Arbetsgivarna vill införa ett annat, fast lönesystem – vilket i många fall skulle leda till flera tusen kronor mindre i månaden för samma mängd arbete.

Detta är en del av en kamp mot försämrade arbetsvillkor som har pågått i flera år och aktualiseras vid varje ny upphandling och vi anser att det är helt rätt att man tar strid – vägra stå med mössan i hand!

Förbundet Arbetarsolidaritet önskar alla sopåkare lycka till och uppmanar alla arbetare, fackklubbar, andra arbetarorganisationer och allmänhet ställa sig solidariska med sopåkarna.

Sopåkare varslar i lönekonflikt

Transportarbetareförbundet varslade i torsdags om konflikt för 4 300 sopgubbar sedan förhandlingarna mellan dem och Biltrafikens Arbetsgivareförbund strandat. Konflikten gäller vilket lönesystem som ska råda och varslet som gäller blockad mot övertids- och merarbete samt blockad mot nyanställning och inhyrning av personal träder i kraft 11 maj.

Efter strandade förhandlingar mellan Transport och Bilarbetsgivarna för fyra veckor sedan varslade Transport i torsdags om konflikt för landets 4 300 privatanställda sopgubbar. Varslet gäller blockad mot övertids- och mertidsarbete och blockad mot nyanställning och inhyrning av personal och träder i kraft 11 maj klockan 00.00.

Konflikten gäller vilken lönemodell som ska råda. Transport och sopåkarna vill införa Stockholms lönemodell i hela landet, med ackord som sätts efter en poänglista. I modellen finns också ett belastningstak som sätter gränser för hur mycket sopåkarna får jobba.

Systemet har visat sig ge högre löner än där poänglistan inte används. Men enligt Mikael Johansson, ombudsman på Transport, handlar det inte om lönerna i första hand.

– En del kanske kan få högre löner, men då måste de slita stenhårt för pengarna. Vi vill inte det. Vi vill ha ett tak för hur hårt de ska belastas, säger han till LO-tidningen.

Biltrafikens Arbetsgivarförbund vill ha månadslön som första alternativet i avtalet. I februari i fjol dömde också Arbetsdomstolen att renhållningsföretaget Liselotte Lööf AB hade rätt att säga upp sopgubbarna efter en upphandling för att därefter anställa dem på nytt till sämre lön och arbetsvillkor. Sopgubbarna i Stockholm skulle efter domen tjäna upp till 6 000 kronor mindre per månad. Den arbetarfientliga domen bemöttes dock med en föredömlig kollektiv aktion av sopåkarna som bestämde sig för att strikt följa arbetsmiljölagstiftningen. Detta medförde att stora mängder sopor blev stående. Till sist blev arbetsköparna tvingade att vika sig och poänglistan blev kvar. Nu vill Transport införa poängsystemet för renhållningsarbetare i hela landet.

Förbundet Arbetarsolidaritet stödjer sopåkarnas kamp för såväl ett rättvist lönesystem, förbättrad arbetsmiljö och mot det vansinniga upphandlingsförfarandets alla arbetarfientliga konsekvenser.