Författare: redaktionen

Imorgon börjar Svenska Hamnarbetarförbundets blockad av israeliska varor och fartyg. Efter hot om repressalier från arbetsgivarsidan valde fackförbundet att lägga ett nytt modifierat varsel.

Som vi tidigare rapporterat om kommer Svenska Hamnarbetarförbundet genomföra en blockad mot israeliska varor och fartyg efter Israels attack mot Ship to Gaza-konvojen. Man genomför denna tillsammans med kamrater i Norge och Sydafrika. Efter hot om repressalier mot enskilda medlemmar från arbetsgivarhåll har Hamnarbetarförbundet dock valt att modifiera sitt ursprungliga varsel en smula och senarelagt blockaden samt minskat dess omfattning med tre dagar.

Palestinska fackliga organisationer har uppmanat till sympatiblockader mot Israel så förutom Ship to Gaza-attacken finns nu ett rent fackligt syfte med blockaden då den israeliska blockaden av Gaza bland annat medfört en skenande arbetslöshet.

Blockaden kommer nu att äga rum mellan klockan 00.00 onsdag den 23 juni och klockan 24.00 tisdag den 29 juni 2010. Den sammanfaller då med den andra veckan av de norska hamnarbetarnas blockad.

Ola E

Regeringen vill ta bort skyddskommittéerna på arbetsplatserna, rapporterar TCO-tidningen. Uppgifterna kan enligt regeringen lika gärna skötas av en samverkansgrupp som även har andra uppgifter. Förslaget planeras att läggas fram i riksdagen i november.

Förslaget presenteras i ”Arbetsmarknadsdepartementets och dess myndigheters regelförenklingsarbete 2009”. Syftet med förändringen sägs i rapporten vara att minska företagens administrativa kostnader. TCO-tidningen visar dock att det handlar dock om falsk matematik där enbart kostnaderna av att upprätthålla arbetsmiljön räknas – samhällsnyttan med färre skadade och sjuka negligeras helt. ”Besparingarna” är dessutom småpengar i sammanhanget och förslaget måste ses i ljuset av de andra arbetsmiljöförsämringarna regeringen åstadkommit under mandatperioden där bland annat Arbetsmiljöverkets anslag minskats med cirka 30 procent.

Regeringen menar att 168 miljoner kronor i administrativa kostnader för företagen kan sparas om skyddskommittéerna tas bort. Bedömningen grundar sig i beräkningar av dåvarande Verket för näringslivsforskning, Nutek, gjorda 2005. Beräkningarna bygger dock på den så kallade standardkostnadsmodellen, SCM, vilken enligt TCO-tidningen grundar sig på ”en rad förenklingar, antaganden, extrapoleringar och uppräkningar”. Samhällsnyttan av olika arbetsmiljöregler beaktas inte över huvud taget, men all kontroll av regelefterlevnad betraktas som en kostnad.

Detta har fått Arbetsmiljöverket att surt yttra sig till regeringen:

”Ett sätt att minska företagens administrativa kostnader skulle således vara att minska inspektionerna, en konsekvens som strider mot det uppdrag som Arbetsmiljöverket fått av regering och riksdag. Den administrativa kostnaden för företagen skulle bli noll om inga inspektioner genomförs”.

Och inspektionsverksamheten har redan minskat. Mellan 2007 och 2009 minskade regeringen anslagen till Arbetsmiljöverket med cirka 30 procent, skriver TCO-tidningen. Som en konsekvens minskade inspektionsverksamheten med cirka 20 procent. Arbetsmarknadsdepartementet beräknade vid beslutet att företagens administrativa kostnader därför skulle minska med cirka 20 miljoner kronor.

Men de har uppenbara problem med matematiken på Arbetsmarknadsdepartementet. När kravet om att årligen sammanställa ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud togs bort för ett par år sedan, skulle enligt Nuteks beräkningar de administrativa kostnaderna för företagen minska med 126 miljoner. Men eftersom företagen enligt årsredovisningslagen är tvungna att göra en del av det jobbet kvarstod i praktiken ändå mycket av kostnaden. Trots det står det i Arbetsmarknadsdepartementets redovisning att företagens kostnader minskat med 126 miljoner. Det verkar typiskt för Arbetsmarknadsdepartementets sätt att räkna. Problemet är att de glömmer att ta med verkligheten i beräkningarna. Riktigt allvarligt blir det när upprätthållandet av arbetsmiljöregler enbart ses som en kostnad.