Författare: redaktionen

En ny strid för sophämtarna är under uppsegling efter att renhållningsföretaget Sita gick segrande ur en upphandling om Lindingö nyligen.

Sophämtningen sköts av privata bolag och vart femte eller vart sjunde år gör kommunen en ny upphandling. I år var Sita billigast och skall ta över sophämtningen på Lidingö från och med första april. Idag sköter Ragn-Sells uppdraget och har nio anställda. De har alla jobbat mellan åtta och tjugoett år och tjänar mellan 29 000 och 30 000 kronor i månaden. Sita har erbjudit sju av dem provanställning och en fast månadslön på 25 379 kronor, det vill säga en lönesänkning på nästan 5000 kr i månaden och dessutom en otrygg anställningsform.

– Vi har ledsnat på upphandlingarna. Vart femte år ska vi vara oroliga och söka våra egna jobb. På senare år har vi dessutom fått en lönekarusell nedåt. De räknar hem sina anbud genom att sänka lönerna samtidigt som vi får mer att göra, säger Patrik Dahlstedt till LO-tidningen.

Sita och sophämtarna har träffats vid några tillfällen utan att komma överens. Sophämtarna har ställt flera krav: Att ta bort provanställningarna, att alla nio ska erbjudas jobb och att lönesystemet med poänglistan ska vara kvar. Ett krav handlar också om arbetsbelastningen. Bolaget vill gå ifrån poängsystemet, den form av ackord, som finns inskrivet i kollektivavtalet och istället använda sig av en fast månadslön.

Det finns en lag som skyddar den som jobbar i ett företag som blir uppköpt. Den medför att alla avtalsreglerade förmåner följer med i köpet men den lagen gäller inte vid en ny upphandling. Då räknas det som nya jobb och arbetsköparen kan anställa vem han vill och erbjuda de villkor han vill förutsatt att de inte är lägre än kollektivavtalets.

Det som händer på Lidingö är snarlikt den konflikt som blossade upp i Stockholm i vintras. Där slutade det med att över 100 sophämtare gick ut i vild strejk.
Då var det Liselotte Lööf AB som vann en upphandling om sophämtning och ville gå ifrån poänglistan och införa månadslön. Sophämtarna vägrade dock gå med på lönesänkningar och höjd arbetsbelastning och gick i öppen konflikt med bolaget. Eftersom de var bundna av kollektivavtal gick de ut i vild strejk. En stor del av Stockholms sophämtare deltog trots att striden enbart gällde två områden i Söderort. Det slutade med seger och att sophämtarna fick igenom det mesta som de ville ha. Transport och Liselotte Lööf skrev ett avtal om att behålla poänglönerna. Stämningen till arbetsdomstolen drogs också senare tillbaka.

På måndag kommer sophämtarna att överlämna protestlistor med namnunderskrifter till kommunstyrelsens ordförande Paul Lindquist (m) inför kommunfullmäktiges sammanträde.

Arbetarna på Scaniafabriken i Södertälje sa ja till företagets krisavtal.
Omröstningen är avgjord och ja-sidan vann med 60 procent av rösterna. 

Valdeltagandet blev som väntat högt, 88,5 procent. Ja-sidan fick 1 503 röster mot nej-sidans 992. Majoriteten av de anställda har alltså sagt ja till företagets förslag om införande av en tidsbegränsad fyradagarasvecka och sänkt lön.
På torsdag fortsätter förhandlingarna mellan företaget och facket utifrån omröstningens resultat. Scanias fabriker i Luleå och Oskarshamn har också genomfört liknande omröstningar men resultaten därifrån är ännu inte klara.

IF Metall fortsätter på sin inslagna väg av, lönesänkningar och försämrade villkor för sina medlemmar. Det måste bli ett slut på att springa de rika arbetsköparnas ärenden och att utgöra en garant för deras profiter. Att sedan ha omröstningar bland medlemmarna efter förtäckta hot om massarbetslöshet, är inget annat än skendemokrati och ytterligare ett sätt att tillfredställa kapitalet med ett disciplinerat arbetarkollektiv. Sänkta löner och försämrade villkor kommer aldrig att rädda våra arbetstillfällen. Det enda som kan göra verklig skillnad är att bjuda motstånd. Fortsätter facket att springa arbetsköparnas ärenden får vi hitta sätt att föra kampen vid sidan av facket.

Hamnarbetarförbundet är fortfarande utestängda från alla förhandlingar. Göteborgs Hamns ledning har efter samtal med Transportarbetareförbundet, meddelat 50 hamnarbetare om uppsägning. Bland de uppsagda är 46 medlemmar i Svenska Hamnarbetarförbundet och 4 medlemmar i Transportarbetareförbundet.

Hamn4an har lagt ett varsel om punktstrejker i Göteborgs Hamn. Stridsåtgärden innebär total arbetsnedläggelse under två timmar tisdagen den 19:e maj respektive onsdagen den 20:e maj, samt under tre timmar tisdagen den 26:e maj respektive lördagen den 30:e maj. Sedan tidigare ligger ett repressalievarsel om strejk måndagen den 11:e maj mellan 07.30 och 09.30, detta då arbetsköparna använde sig av strejkbytare.

Fackföreningens krav står fast – arbetsgivaren ska inte kunna utestänga den fackliga majoritetsorganisationen från förhandlingsrummen på det sätt som idag sker i Göteborgs Hamn. Facket kämpar för en demokratisk arbetsordning i det kommunala bolaget, där Hamn4an garanteras rätten företräda sina 621 medlemmar i förhandlingar om exempelvis övertalighet, schemaomläggningar och alla andra frågor som påverkar hamnarbetarna.

Hamn4an har fått ett starkt internationellt stöd för striden i Göteborgs Hamn och även ett mycket uppskattat besked om solidaritet från ordföranden för samtliga sex gruppstyrelser på Volvo Lastvagnar i Göteborg.

Bland de 50 hamnarbetare som varslats om uppsägning är 46 medlemmar i Svenska Hamnarbetarförbundet och 4 medlemmar i Transportarbetareförbundet de förlorar sina jobb den 16:e augusti i år. Enligt arbetsköparna har man också överenskommit med sin enda motpart i uppsägningsförhandlingarna, Transport, om att göra 15 undantag från turordningslistan. De undantagna, är samtliga utom 2, medlemmar i Transport.

Hamn4ans representanter har påbörjat en kartläggningen av Göteborgs Hamns och Transports förteckning över sammanlagd arbetstid bland de berörda. Kartläggning ska också säkerställa att alla uppsagda tillfrågats om kompetenser som skulle kunna motivera omplacering istället för uppsägning utifrån det aktuella uppsägningsbeskedet.
Resultatet hittills, är ett fall där uppsagd arbetstagare bevisligen inte tillgodoräknats all sin arbetstid inom bolaget. Ytterligare fall är under utredning. Det står också klart att Transport och arbetsgivaren inte kartlagt de nu uppsagdas utbildning och/eller tidigare yrkeserfarenhet av elektrikerjobb, anläggningsarbete, verkstads- och mekanikeruppgifter samt fastighetsskötsel, vilket gör att undantagen från turordningsprincipen ”sist in, först ut” ifrågasätts.

Det sista ordet är inte sagt och Hamnarbetarförbundet säger att de inte tänker ge sig. Dags att trappa upp stridsåtgärderna.

Ett nytt lagförslag innebär bland annat förbud för arbetsgivare att begära utdrag ur brottsregister och att hälso- och drogtesta de anställda. Det är några av förslagen i en statlig utredning om stärkt skydd för arbetarnas integritet.

I dag finns ingen egentlig sammanhållen lag som behandlar integritetsskydd för arbetare. Vad som finns är ett antal regler, föreskrifter och avtal.
Cathrine Lilja Hansson ordförande i Arbetsdomstolen, föreslår därför att en ny lag stiftas, lagen om integritetsskydd i arbetslivet.
Bland annat föreslås ett förbud för arbetsköpare att kräva utdrag ur brottsregistret, något som har blivit allt mer vanligt på senare tid. Förbudet gäller inte för sådana kontroller som redan är reglerade i lag, till exempel av de som anställs inom barnomsorgen.
Vidare föreslås ett förbud mot att begära utdrag från försäkringskassan för att kontrollera hur mycket den arbetssökande varit sjukskriven. Detta är något som ökat markant den sista tiden och som satt stopp för många anställningar.
I lagförslaget finns också krav på begränsningar för arbetsköparen att begära medicinska kontroller och drogtester. Det ska bara få ske om det är berättigat av till exempel säkerhetsskäl eller vid rehabilitering.
När det gäller övervakning och kontroll av de anställda anser utredaren att den befintliga personuppgiftslagen, PUL, ger ett ganska bra skydd för de anställdas integritet, men att lagen måste vässas något. Bland annat ska det inte längre räcka med samtycke från den anställda för att övervakning och kontroll ska vara tillåtet. Detta eftersom den anställda alltid är i beroendeställning gentemot arbetsköparen.
Utredningen föreslår också att arbetsköparen ska bli skyldig att förhandla med facket inför beslut om övervakning eller kontroll av de anställda.
Enligt förslaget ska den nya lagen börja gälla 1 juli 2010.