Nya sjukhusdirektören i Sundsvall får 60 000 i lönelyft

700 i personalen har sagts upp när länsjukhuset i Sundsvall-Härnösand ska skära ner 235 miljoner fram till 2011. I kniven håller den nytillträdde sjukhusdirektören Sigbjörn Olofsson. Som tack för jobbet höjer han nu lönen med 60 000 kronor, till den nätta summan 140 000 kronor i månaden.

Efter vad man får förmoda i uppdragsgivarens tycke varit väl utförda nedskärningar på sjukhuset i Örnsköldsvik, värvades Sigbjörn Olofsson som sjukhusdirektör av landstingsstyrelsen i Sundsvall för att skära i vården även på länsjukhuset Sundsvall-Härnösand.

I onsdags blev den nya direktörens nya lön klar. Varje månad fram till mars 2014 kvitterar han hädanefter ut den nätta summan 140 000 kronor. Förutom jobbet i Sundsvall, ska Sigbjörn Olofsson jobba kvar som sjukhusdirektör i Örnsköldsvik där han tidigare inkasserat 80 000 kronor i månaden.
– Det här är ett förbilligande för landstinget, säger landstingsdirektör Lars Bolin, till tidningen Dagbladet.

Han syftar på att två olika sjukhusdirektörer skulle ha blivit ännu dyrare. Frågan har dock vållat debatt eftersom lönepåslaget går stick i stäv med nedskärningarna i övrigt på sjukhuset.
– Jag kan förstå att det sticker många i ögonen, men jag utgår från att landstinget gjort en rejäl analys när de satte lönen, förklarar kommunalrådet och till lika kommunstyrelsens ordförande, Anita Bdioui (s) i samma tidning.

En sjuksköterska tjänar i genomsnitt strax under 25 000 kronor enligt Vårdfackets statistik, som innefattar sjuksköterskor spridda över hela landet. Vi kan dock vara säkra på att de har ett minst lika stressigt och betydligt viktigare jobb än den direktör som nu skär ner på deras arbetsplats och sundsvallsbornas vård.

En demonstration mot nedskärningarna ordnades förra lördagen på Stora torget i Sundsvall. Omkring 300 personer slöt upp enligt Sveriges Radio. Nu krävs intensifierade protester. De fackliga förhandlingarna ska ske vecka 9 och 10. Vecka 10 och 11 ska de uppsagda få besked.

Fick sparken av ICA efter kontakt med facket

En arbetare vid ICA:s lager i Kallhäll fick sluta efter att han tagit kontakt med facket. Nu menar fackklubben att ICA har gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning.

Eren Erdal, var en av runt 50 visstidsanställda vid ICA:s lager i Kallhäll. Han arbetade på ett schema, samt under högsäsong och kallades in extra vid behov. Han hade tidigare fått beröm på sin arbetsplats för såväl utfört arbete som närvaro. När han började få problem med sitt schema, anställningsbevis och utebliven sjuklön, kontaktade han den lokala fackklubben.
Trots att han ombetts inkomma med önskemål om schema för december, fick han helt plötsligt veta att han inte var välkommen tillbaka efter den sista november.

– Jag skötte mig, gjorde det jag skulle, förutom att jag var obekväm när jag krävde mina rättigheter. De vill att vi bara ska jobba och vara tysta, säger Eren Erdal till tidningen Handelsnytt.

Arbetsköparen meddelade att det inte längre fanns behov av personal. Men fackklubben på lagret menar att det var kontakten med Handels som gjorde att han sparkades. Fackklubbens ordförande hävdar att arbetsköparen till och med anställt folk efter att Eren Erdal fick sparken. Så när företagets ledning säger att det inte fanns behov av arbetskraft, stämmer inte det. Handels ser ICA:s agerande som en föreningsrättskränkning, och ska inleda förhandlingar.

Dessutom menar facket att arbetsköparna även brutit mot LAS, då Eren Erdals anställningsbevis varit felaktigt. I anställningsbeviset har det nämligen inte stått specificerat hur många timmar han ska jobba. Därför hävdar nu facket att Eren Erdal måste räknas som tillsvidareanställd på heltid från första anställningsdag. I tidningen Handelsnytt hänvisar Hans Boberg, ombudsman på Handels, till en dom i Arbetsdomstolen 1996.

– Den brukar kallas ”stängselarbetaredomen”, och säger att tillsvidareanställning och heltid gäller om inget annat är överenskommet. Och man får inte komma överens om en anställningsform som inte följer kollektivavtal och lag. ICA har anställt på behov utan att ha ett fastställt arbetstidsmått. Den anställningsformen finns inte.

Denna typ av behandling blir tyvärr allt vanligare. Arbetsköparna gör allt de kan för att skapa en så flexibel och väldisciplinerad bemanning som möjligt på sina företag. För att lyckas med detta skyr de inga medel, utan fuskar med turordningsregler, anställningsbevis och tar till andra arbetsrättsvidriga åtgärder. Man försöker sparka eller köpa ut de arbetare som är fräcka nog att stå upp och kräva sin rätt. Behovsanställningar, visstidsanställningar och inhyrd personal från bemanningsföretag är idag ett sätt att garantera en så stor profit som möjligt för företagen. Men i denna förlängning av ”just in time”-produktion, med liten eller ingen lagerhållning, ökad produktionstakt, slimmad och flexibel arbetsstyrka, finns också en öppning för oss arbetare. ”Just in time”-produktionen är tack vare sin utformning ytterst känslig för ”störningar”. Förvägrar arbetsköparna oss våra rättigheter, svarar vi med motstånd. Genom maskningsaktioner, övertidsblockader, användande av strejken som vapen och genom arbetarsolidaritet sätter vi arbetsköparna på plats.

Ny klubb bildad i Karlstad

På eftermiddagen den 19 Januari samlades medlemmar i förbundet Arbetarsolidaritet i Karlstad och beslutade om att bilda en klubb på orten.

Karlstadsklubben kommer under våren arbeta med att bygga upp lokalklubben till att bli en aktiv kraft i klasskampen i Karlstad och Värmland. Några av de hittills planerade aktiviteterna är ett infomöte för intresserade och sympatisörer, och stödpub för att samla in pengar till stridsfonden.

Utöver det så kommer Karlstadklubben att stödja, delta i och sprida information om de kamper på arbetsplatser och i bostadsområden som förs i Karlstad och hela Värmlands län.

Om du är intresserad och vill komma i kontakt med klubben går det bra att skicka mail till karlstad@arbetarsolidaritet.org

Rekordnedskärningar i den offentliga sektorn – nu krävs kamp!

Det står nu klart att 2009 blev det tuffaste året för anställda i kommunerna och landstingen sedan mitten av 1990-talet. Sammanlagt varslades nästan 9 000 personer.

Trollhättan, Mölndal, Motala och Vänersborg, listan av kommuner som varslat personal under 2009 är lång. Totalt varslades 6 871 kommunanställda om uppsägning. Det är den högsta siffran sedan 1992 då drygt 8 000 varslades. Aktuella siffror visar en öppen arbetslöshet på 261 000 personer.

Den stora orsaken är naturligtvis kapitalets kris vilken genom den rådande lågkonjunkturen minskar kommunernas skatteintäkter. Och nu liksom senast på 90-talet förväntas arbetare acceptera lönesänkningar, varsel om avsked på grund av nedskärningar, eller öppen arbetslöshet när våra arbetsplatser läggs ned.

Även många landsting har varslat personal. Några av dem är Stockholm, Uppsala, Norrbotten och Gävleborg (totalt varslades 2 113 landstingsanställda vilket är den högsta noteringen sedan 1995). Nu i dagarna presenterade även Landstinget Sundsvall/Härnösand en sparplan där 700 anställda kommer att få sparken.

I en annan del av Sverige står det klart att Fredrik Reinfeldt under 2009 sänkte sin skatt med 48 000 kronor. Partikamraterna Per Schlingmann med 44 000 kronor och Carl Bildt med blygsamma 220 000 kronor (siffror från Aktuellt i politiken).
Det finns naturligtvis betydligt fler exempel i raden av rika högdjur som profiterar på en i grunden genomtänkt och orättvis klasspolitik, men att detta sker i en tid när den offentliga sektorn skriker efter resurser är en stor jävla skam!

Vågar man hoppas på annat än inomkapitalistiska lösningar från våra fackliga företrädare i den kommande avtalsrörelsen? Vågar man hoppas på en lojalitet till klassen de företräder – utan en godtrogen acceptans för fler varsel och fackligt administrerade krispaket och lönesänkningar?

Det är val till riksdagen i år – och i mångt och mycket handlar det om att minska skadeverkan, att rösta taktiskt om man så vill. Men samtidigt, och det ska sägas – att tro att Socialdemokraterna, den reformistiska vänstern och andra partibyggen ska kunna frambringa en rättvis och jämlik socialistisk samhällslösning är som att satsa månadslönen på en trebent travhäst.

Det är uppenbart att vi är i ett läge där en ny arbetarrörelse, som inte sitter i knät på kapitalet behövs – där gemenskap och klassorganisering byggs från grunden och tar avstamp i vår egen verklighet, våra egna arbetsplatser och våra egna bostadsområden.

Micke

Avstängda efter bilder på Facebook

Två arbetare på Öresundstågen i Skåne har stängts av från sitt arbete efter att de lagt ut bilder från sitt arbete på Facebook. Arbetsgivaren DSB First anser att de åsidosatt säkerheten.

De båda anställda på DSB First fick på tisdagen efter ett möte med bolagets chefer, veta att de nu var avstängda på grund av bilder som lagts ut på Facebook. Cheferna meddelade att de sett bilderna och ansåg att de på grund av bildernas karaktär varit illojala med företaget. Bilderna som de båda tagit i samband med deras arbete, visar icke åtgärdade fel som till exempel hängande tak, trasiga skyltar och snöfyllda växlar.

Irene Lippold, DSB Firsts kommunikationsdirektör hävdar å bolagets vägnar att bilderna bevisar att de två har åsidosatt säkerheten på tågen. Vidare menar Irene Lippold, att det finns bilder som visar att de båda avstängda arbetarna inte prioriterat säkerheten ombord. Bland annat har man enligt henne, fotograferat från hytten medan tåget rullat.

– De anställda skall inte fotografera tågen eller dess delar, utan skall ha sitt fokus på sina arbetsuppgifter och på säkerheten säger Irene Lippold till ST Press.
Om nu arbetsköparna på DSB First tycker att det är viktigt att ha fokus på säkerheten, kan de väl börja med att åtgärda felaktigheter och brister, vilka indirekt utgör en säkerhetsrisk. Detta skulle uppskattas av oss resenärer, istället för att företaget väljer att trakassera arbetare.