Så bör den nya arbetarrörelsen vara

För att lyckas bygga en ny arbetarrörelse som är stark och bestående krävs det att alla delar av människans behov är med.

Den viktigaste delen är så klart basen. Rörelsen måste stå stadigt i arbetarklassen och på arbetsplatserna. Det är här den huvudsakliga kampen sker, det är här beslutsfattandet ska ske och det är här som kärnan i samhällets välfärd är.
Det måste vara fundamentalt i en ny arbetarrörelse att tolkningsföreträdet och ”vetot” alltid ligger hos människorna på arbetsplatserna. En arbetarrörelse skall aldrig vika ner sig. Kampen för högre löner, mot bemanningsföretag och försämrade villkor skall vara benhård. Solidariteten mellan olika yrken måste stärkas så användningen av sympatistrejker och liknande blir till en norm.

Men liksom människan inte endast består av skelett och blodomlopp, består heller inte arbetarrörelsen enbart av produktion för basal överlevnad. Människan är Kropp, Intellekt och Själ.
Så bör också den nya arbetarrörelsen vara.

Det duger inte att arbetarklassen dör tidigare än mer välbeställda grupper på grund av förslitningsskador, alkoholism, fetma, utbrändhet eller psykisk ohälsa.
Arbetarrörelsen bör, vid sidan av att kämpa för förbättrad arbetsmiljö, inspirera till ett sunt leverne med fysisk träning, hälsosam mat och en nykter och drogfri livsstil.
Detta bland annat genom att kämpa för att få gratis tillgång till träning, dietism och massage under arbetstid. Samt genom att arbetarrörelsen bygger upp idrottsföreningar och tillhandahåller gym och dylikt.
Samtidigt bör arbetarrörelsen behålla banden och supporta de personer som tar steget till att leva heltid som idrottsmän/kvinnor. Historien visar att en väldigt stor del av våra idrottsstjärnor har sitt ursprung i arbetarklassen. Detta är något att vara stolt över och som kan inspirera och öka självförtroendet hos andra från arbetarklassen.
Målet måste vara att arbetarrörelsen och arbetarklassen är de starkaste och sundaste människorna av alla, samt att vi produceras de främsta elitatleterna inom idrotten.

Intellektuellt har arbetarrörelsen en tradition av att fostrat fram de främsta uttolkarna av samhället och de främsta tänkarna. Så måste ske även i framtiden.
Skolning, läsande, skrivande och studerande bör vara en ledstjärna i arbetarkampen. Studiecirklar, internetbaserade eller traditionella, bör utökas. På varje arbetsplats bör det finnas ett bibliotek. Krav om fri Ipad, surfplattor, bör ställas till företagen. Så också möjligheten att läsa kurser på högskola på distans under arbetstid, eller efter arbetstid men med viss betalning.
Detta är mycket viktigt. En obildad arbetarklass är förödande för framtiden och kan driva in arbetare i lättköpta politiska rörelser och religiösa grupper.

Arbetarkulturen måste utvecklas och starka band mellan författare/intellektuella med bakgrund i arbetarklassen måste skapas. Här har Sverige mycket stolta traditioner med statar- och proletärförfattarna på 1900-talet. Utan arbetarkultur, blir arbetarrörelsen själlös. Och utan en stark arbetarrörelse finns det ingen arbetarkultur.

För att det skall kunna växa fram en stark arbetarkultur måste fler från arbetarklassen förmedla sina tankar och känslor genom konsten. Skrivande, filmande, musicerande, målande och så vidare.

Att vårda och ta hand om själen är en nödvändighet för människan som helhet och för arbetarrörelsen som en visionär rörelse. Vid sidan av konsten bör man stimulera till att vara ute i naturen för att känna sig som en helhet och för att hämta kraft från jorden. Det är lätt att bli alienerad i ett modernt samhälle framförallt om man bor i en storstad och lever större delen i en teknisk verklighet. Återigen: Människan är en helhet och därför måste allt inom oss tillfredsställas. Såväl tekniken som andligheten. Vi skall aldrig nöja oss med mindre än allt.

När arbetarrörelsen skapat en helhet av alla dessa delar jag beskrivit, först då finns det en arbetarrörelse stark nog att kunna konkurrera ut religiösa , nationalistiska, etniska, kulturella och kriminella grupper.

Det är först då arbetarrörelsen har en obändig och magnetisk identitet som andra vill vara en del av rörelsen. Det är först då som arbetarrörelsen är redo att åter styra ett samhälle. Det kräver mycket. Det kräver att vi är lojala med varandra inom rörelsen och det kräver att vi tänker stort. Vi ser utanför det man kallar boxen.
Vi måste tänka att ingenting är omöjlig. Vi måste tänka att universum är med oss.
För målet måste vara att arbetarrörelsen blir så stark att vi tar över världen. Därefter avskaffar vi klasserna och vår klassidentitet behövs inte längre. Vår identitet blir då människan och kärleken. Vi blir äntligen fria.

Det är att tänka utanför boxen. Och den drömmen är vad som ger oss alla drivkraften att fortsätta till vårt mål.

Renzo Aneröd

Utebliven strejk i Handeln

På torsdagskvällen kom Handels förbund överens med arbetsgivarorganisationen Svensk Handel om det nya avtalet. Därmed är strejken avblåst.

Det nya avtalet ger löneökningar på 710 kronor för butiksanställda och 665 kronor för lageranställda. Det löper på tolv månader.

– Vi är mycket nöjda med den här överenskommelsen som ligger helt i linje med LO-samordningen, säger Lars-Anders Häggström, Handels förbundsordförande, i pressmeddelandet. – Vi har fått gehör för våra krav på jämställda löner, som andra LO-förbund har varslat till stöd för. – Vi har nått ett avtal som tar oss ett rejält kliv på vägen mot att uppnå jämställda löner och vi har lyckats undvika en konflikt.

Avtalet innehåller också regleringar för bemanningsföretag, begränsningar gällande visstidsanställningar, och turordningsregler när de som är deltidsanställda vill gå upp i tid. Provanställningarna förlängs från sex till åtta månader.

– Vi har också skapat möjligheter för unga att komma in på arbetsplatserna och förstärka yrkesrollen genom att träffa en överenskommelse om yrkespraktik för ungdomar under 21 år. Det är vårt bidrag för att minska ungdomsarbetslösheten, säger Häggström i pressmeddelandet.

Enligt Svensk Handel är ingångslönen för dessa ungdomar 75 procent av ingångslönen.

– Att hitta nya lösningar för att erbjuda ungdomar jobb står högt på agendan i hela samhället. Nu bidrar vi inom handeln med en yrkespraktik som gynnar ungdomar, utvecklar handelsyrket och stärker handeln, säger Klackenberg i Svensk Handels pressmeddelande.

Om en överenskommelse inte blivit av hade runt 6 000 handelsanställda tagits ut i strejk vid midnatt natten till fredag.

Handels i strejk?

Om parterna ej kommit överens om ett nytt avtal innan natten till fredagen kommer 5600 handelsanställda gå ut i strejk.

Om parterna ej kommit överens om ett nytt avtal innan natten till fredagen kommer 5 600 handelsanställda att gå ut i strejk. Det är framförallt anställda på grossistlager som tas ut och bland annat ICAs IKEAs och Rustas lager berörs. På tisdagen varslade Byggnads om sympatiåtgärder, tretton byggföretag berörs rapporterar Sydsvenska Dagbladet. Även Pappers, Målarna och Fastighets har varslat om sympatiåtgärder för att sätta press på arbetsgivarna i Svensk Handel.

Handels kräver löneökningar på i snitt ca 4,5 procent men Svensk Handel vägrar erbjuda mer än de 2,6 procent i ökning som industrin fick. Handels vill även ha påslagen i kronor och ej i procent för att särskilt höja de lägsta lönerna. Andra stridsfrågor för Handels gäller skärpta regler för användande av visstidsanställningar och mer makt åt facket när det gäller hur och när bemanningsföretag anlitas av arbetsgivarna, uppger Efter Arbetet. I samma tidning går att läsa att snittlönen inom detaljhandeln är ca 21 000 kr i månaden och många dessutom arbetar ofrivillig deltid. Eventuell strejk bryter ut 13 april.

Strejker gav högre lön

Efter en rad småstrejker till följd av en långdragen lönetvist får två miljoner offentliganställda i Tyskland 6,3 procent i löneökningar under en tvåårsperiod.

Det är medlemmar i fackföreningen Verdi som har fått ett nytt avtal. Även om inflationen ligger runt två procent om året visar det åter igen att strejker ger resultat.

Inrikesminister Hans-Peter Friedrich meddelade vid 7-tiden på lördagsmorgonen att ett avtal är klart. Förhandlingarna hade då pågått hela natten.

Olyckorna i bemanningsföretagen ökar kraftigt

Arbetsplatsskadorna i Sverige ökar. I särklass värst är bemanningsbranschen där skadorna ökade med 79 procent jämfört med 2010. Det visar Arbetsmiljöverkets första analys över föregående års arbetsskador.

Arbetsmiljöverkets första analys över arbetsskadorna för 2011 är deprimerande läsning.

Totalt ökar arbetsplatsskadorna med fyra procent. Siffrorna för bemanningsbranschen stickor som ett vasst spjut i ögonen. Där ökade de anmälda arbetsskadorna med 79 procent. Antalet anställda i bemanningsföretag ökade visserligen också, men med 30 procent och kan alltså endast förklara en knapp tredjedel av arbetsskadeökningen i bemanningsbranschen.

2010 uppgick antalet anmälningar till 839 men ökade alltså under förra året till 1 504. Som anledningar anförs brist på utbildning, skyddskläder och otydligt arbetsmiljöansvar.
– Vi är slit och släng-gubbars, säger Dennis Bernard, inhyrd byggnadsarbetare, till SVD.

Flest olyckor bland de som är inhyrda sker under arbete med truckar, handverktyg och maskiner. Närmare hälften av olyckorna ledde till sjukfrånvaro. De olyckorna som ökade mest var dock sådana som inte ledde till sjukfrånvaro.

Arbetsmiljöverkets har sedan i höstas genomfört särskilda inspektioner i bemanningsbranschen men generaldirektör Mikael Sjöberg säger till Sveriges Radio att han ändå är förvånad över den höga skadeökningen.
– Det är väldigt sällan vi ser så höga ökningar och det innebär att självklart måste vi diskutera med branschen, säger han.

Arbetsmiljöverket säger att det kommer fortsätta undersöka bemanningsföretagen.
– Vi undersöker bland annat om vissa företag hyr in personal för att utföra uppgifter som man vet är riskfyllda, säger Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

En tredjedel av de olycksdrabbade är under 25 år.
– Det är en annan brist som vi har sett i de här inspektionerna, att du kanske kommer som inhyrd arbetskraft men när du väl kommer till arbetsplatsen så kastas du in i produktionen direkt, och är du ung och nästan aldrig har varit ute i arbetslivet så kan det vara ett särskilt problem, säger Mikael Sjöberg till Sveriges Radio.