Så bör den nya arbetarrörelsen vara

För att lyckas bygga en ny arbetarrörelse som är stark och bestående krävs det att alla delar av människans behov är med.

Den viktigaste delen är så klart basen. Rörelsen måste stå stadigt i arbetarklassen och på arbetsplatserna. Det är här den huvudsakliga kampen sker, det är här beslutsfattandet ska ske och det är här som kärnan i samhällets välfärd är.
Det måste vara fundamentalt i en ny arbetarrörelse att tolkningsföreträdet och ”vetot” alltid ligger hos människorna på arbetsplatserna. En arbetarrörelse skall aldrig vika ner sig. Kampen för högre löner, mot bemanningsföretag och försämrade villkor skall vara benhård. Solidariteten mellan olika yrken måste stärkas så användningen av sympatistrejker och liknande blir till en norm.

Men liksom människan inte endast består av skelett och blodomlopp, består heller inte arbetarrörelsen enbart av produktion för basal överlevnad. Människan är Kropp, Intellekt och Själ.
Så bör också den nya arbetarrörelsen vara.

Det duger inte att arbetarklassen dör tidigare än mer välbeställda grupper på grund av förslitningsskador, alkoholism, fetma, utbrändhet eller psykisk ohälsa.
Arbetarrörelsen bör, vid sidan av att kämpa för förbättrad arbetsmiljö, inspirera till ett sunt leverne med fysisk träning, hälsosam mat och en nykter och drogfri livsstil.
Detta bland annat genom att kämpa för att få gratis tillgång till träning, dietism och massage under arbetstid. Samt genom att arbetarrörelsen bygger upp idrottsföreningar och tillhandahåller gym och dylikt.
Samtidigt bör arbetarrörelsen behålla banden och supporta de personer som tar steget till att leva heltid som idrottsmän/kvinnor. Historien visar att en väldigt stor del av våra idrottsstjärnor har sitt ursprung i arbetarklassen. Detta är något att vara stolt över och som kan inspirera och öka självförtroendet hos andra från arbetarklassen.
Målet måste vara att arbetarrörelsen och arbetarklassen är de starkaste och sundaste människorna av alla, samt att vi produceras de främsta elitatleterna inom idrotten.

Intellektuellt har arbetarrörelsen en tradition av att fostrat fram de främsta uttolkarna av samhället och de främsta tänkarna. Så måste ske även i framtiden.
Skolning, läsande, skrivande och studerande bör vara en ledstjärna i arbetarkampen. Studiecirklar, internetbaserade eller traditionella, bör utökas. På varje arbetsplats bör det finnas ett bibliotek. Krav om fri Ipad, surfplattor, bör ställas till företagen. Så också möjligheten att läsa kurser på högskola på distans under arbetstid, eller efter arbetstid men med viss betalning.
Detta är mycket viktigt. En obildad arbetarklass är förödande för framtiden och kan driva in arbetare i lättköpta politiska rörelser och religiösa grupper.

Arbetarkulturen måste utvecklas och starka band mellan författare/intellektuella med bakgrund i arbetarklassen måste skapas. Här har Sverige mycket stolta traditioner med statar- och proletärförfattarna på 1900-talet. Utan arbetarkultur, blir arbetarrörelsen själlös. Och utan en stark arbetarrörelse finns det ingen arbetarkultur.

För att det skall kunna växa fram en stark arbetarkultur måste fler från arbetarklassen förmedla sina tankar och känslor genom konsten. Skrivande, filmande, musicerande, målande och så vidare.

Att vårda och ta hand om själen är en nödvändighet för människan som helhet och för arbetarrörelsen som en visionär rörelse. Vid sidan av konsten bör man stimulera till att vara ute i naturen för att känna sig som en helhet och för att hämta kraft från jorden. Det är lätt att bli alienerad i ett modernt samhälle framförallt om man bor i en storstad och lever större delen i en teknisk verklighet. Återigen: Människan är en helhet och därför måste allt inom oss tillfredsställas. Såväl tekniken som andligheten. Vi skall aldrig nöja oss med mindre än allt.

När arbetarrörelsen skapat en helhet av alla dessa delar jag beskrivit, först då finns det en arbetarrörelse stark nog att kunna konkurrera ut religiösa , nationalistiska, etniska, kulturella och kriminella grupper.

Det är först då arbetarrörelsen har en obändig och magnetisk identitet som andra vill vara en del av rörelsen. Det är först då som arbetarrörelsen är redo att åter styra ett samhälle. Det kräver mycket. Det kräver att vi är lojala med varandra inom rörelsen och det kräver att vi tänker stort. Vi ser utanför det man kallar boxen.
Vi måste tänka att ingenting är omöjlig. Vi måste tänka att universum är med oss.
För målet måste vara att arbetarrörelsen blir så stark att vi tar över världen. Därefter avskaffar vi klasserna och vår klassidentitet behövs inte längre. Vår identitet blir då människan och kärleken. Vi blir äntligen fria.

Det är att tänka utanför boxen. Och den drömmen är vad som ger oss alla drivkraften att fortsätta till vårt mål.

Renzo Aneröd

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *