IF Metall var först av LO-förbunden. GS och Livs följde efter. Flera LO-förbund har tecknat avtal som i praktiken riskerar att innebära reallönesänkningar. Värst är ändå uppgörelserna i bemanningsfrågan där förbundsledningarna, trots stort tryck från medlemmarna, gått företagsorganisationerna till mötes utan att ta konflikt.
25 mars kom så IF Metall och Teknikarbetsgivarna överens om ett avtal för 22 månader framåt. Avtalet kan svårligen ses som något annat än det fulländade sveket mot inte bara IF Metalls egna medlemmar och övriga LO-förbund, utan mot hela arbetarklassen. Avtalet IF Metalls förhandlare skrev under förra torsdagen innebär sannolikt en reallönesänkning. Lönerna ska höjas med 0,9 procent 1 juni i år och 2,3 procent 1 juni nästa år. Med en förväntad inflation på 2 procent per år försvinner hela löneökningen och mer därtill. Värre ändå är uppgörelsen i bemanningsfrågan. Så här säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe i en kommentar till LO-tidningen vilket borde säga en hel del:
– Vi har hittat en modell som vi är nöjda med och som stärker företagens flexibilitet.
Urholkning av LAS
Uppgöreslen innebär att företagen måste återanställa tidigare anställda i stället för att ta in bemanningsföretag under de första sex månaderna. Men arbetsköparen får göra undantag och ta in bemanningsföretag för att täcka tillfälliga arbetstoppar under högst 30 dagar. Dessutom får företagen göra undantag från LAS turordningsregler när det gäller 3 av 10 av dem som ska återanställas. Vid brott mot detta ska företaget betala tre månadslöner i ersättning. I praktiken innebär uppgörelsen att företag som vill ha bort en arbetare som är utsliten, fackligt aktiv, eller på andra sätt besvärlig, får en enkel möjlighet att göra sig av med denne. Tre månadslöner för att få bort till exempel en fackligt aktiv är en spottstyver för ett normalt företag. I övrigt öppnade IF Metalls avtal även upp för en förlängning av de omdiskuterade så kallade krisavtalen, som längst till nästa år.
De andra fackförbunden i LO var i ord starkt kritiska mot IF Metalls avtal.
– Det hade inte hjälpt oss alls i vårt stora rättsfall på området, Maraboufallet. Där fick 150 sluta och 50 återanställdes utan att turordningen följdes. Det är precis det IF Metall nu avtalat om, säger Hans-Olof Nilsson, ordförande för Livs till LO-tidningen.
– Den bemanningslösning som IF Metall godtagit är helt oacceptabel, den fungerar inte på våra områden”, sa GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö i ett pressmeddelande.
Pappers ensamt kvar av industriförbunden
Ett par dagar senare slöt även GS och Livs ett avtal. Vill företaget ta in bemanningsföretag i mer än fem veckor när det finns uppsagda med återanställningsrätt måste företaget förhandla med facket lokalt. Kommer man då inte överens kan ärendet gå till en partsammansatt nämnd. Företagen får dessutom använda bemanningsföretag medan förhandlingarna pågår.
I det splittrade Industrisamarbetet är nu endast Pappers kvar. Förbundets ordförande Jan-Henrik Sandberg säger till LO-tidningen att de övriga industriförbundens avtal varken är norm eller ett tak för dem, och att dess löneöverenskommelser inte skulle garantera reallönerna.
– Om vi inte kan stödja oss på gamla samarbetskonstellationer får vi fundera på om vi inte, åtminstone tillfälligt, får söka annat samarbete.
Pappers har varslat om övertidsblockad tills idag, men OPO, de opartiska ordförandena, har skjutit upp stridsåtgärden tills 12 april. Även Elektrikerna har varslat om övertidsblockad, och Handels har lagt ett nytt varsel om strejk till 16 april då arbetsköparna i Svensk Handel vägrat gå med på jämställdhetspott.
Kamp mot samförståndet
Vad vi sett är den största avtalsrörelsen i landets historia där kollektivavtal som omfattar 3,3 miljoner löntagare tecknas. Innan avtalsrörelsens början gjorde LO en undersökning tillsammans med Novus Opinion bland sina medlemmar. 8 av 10 LO-medlemmar sa sig då vara beredda att gå i strejk för att förhindra att företag säger upp personal för att ta in arbetskraft via bemanningsföretag. Man frågade också allmänheten om vad de tyckte om att företag säger upp anställda och sedan återanställer dem igen via bemanningsföretag, som ett sätt att kringgå LAS. 3 av 4 svarade då att de tyckte det var fel. IF Metalls svar på detta blev alltså istället en försämring av LAS, i syfte att gå arbetsgivarna till mötes.
Svek är egentligen ett ord som bara kan användas om det föregåtts av förhoppningar. Få radikala arbetare lär ha haft några illusioner om LO-förbundens ledningar. Många verkar trots det förvånade över hur katastrofala avtal deras fackförbund har tecknat. Avtalen borde ha gjort det klart för alla som förut tvivlade, att byråkratiska ledare inte kommer att driva kampen. Nu krävs kamp mot på lokal nivå mot samförståndsandan. Företagen och Svenskt Näringsliv har för länge sedan övergivit den. Det är rimligtvis hög tid att vi arbetare gör likadant och kräver vår rätt istället för att acceptera försämringar.