Wanja Lundby-Wedin känner sig grundlurad. Som styrelseledamot i AMF Pension har hon varit med och beviljat förre vd:n Christer Elmehagen en extra pension om 32 miljoner kronor och kommer nu med illaluktande bortförklaringar
Som styrelseledamot i AMF pension uppbär Wanja Lundby-Wedin och övriga LO-representanter 80000 kronor om året i feta arvoden. Då kan man tycka att det är deras förbannade skyldighet att se till att styrelsen sluter rimliga och begripliga avtal med sina direktörer.
Även om Lundby-Wedin satt och sov på det möte i mars 2004, som beslutade om Elmehagens extra pension, så behövde hon bara läsa de bokslutsrapporter hon själv skrivit under för att känna till det beslut hon högst eventuellt sov bort. Det är inte Lundby-Wedin som är lurad, det är hon som försöker lura de medlemmar hon säger sig representera.
Lundby-Wedin har medverkat till att AMF Pension betalat Christer Elmehagen 72 miljoner kronor i lön och bonusar för tio års arbete. Enligt LO-ordföranden är det en marknadsmässig lön för en VD som Elmehagen, alldeles oavsett att verksamheten bedrivits med ett så uselt resultat, att AMF Pension nu ser sig tvingat att sänka sina utgående pensioner.
Redan 1996 beslutade LO och dåvarande SAF i full enhällighet att marknadsanpassa AMF Pension, vilket gav spekulation med pensionspengar istället för värdesäkrade investeringar och premiepensioner istället för förmånsbestämda ersättningar.
Det är denna LO:s kapitulation för marknaden som idag ger LO-medlemmarna sänkta avtalspensioner.