Klädbutiken Urban Outfitters personal krävde att de skulle få tjänstepension, försäkringar och OB-tillägg när de jobbade kvällar och helger. Företagets respons: att säga upp hela personalstyrkan och ta in bemanningsföretag.
Urban Outfitters personal hade inget kollektivavtal och fick inte ut OB-ersättning för kvällar och helger. I april vände de sig därför till facket för hjälp. Sedan dess har Handels och Unionen förhandlat med Urban Outfitters om att teckna kollektivavtal. Den multinationella klädkedjan som totalt har över 130 butiker i USA, Kanada, Irland, Danmark, Sverige, Tyskland, Belgien och England har dock vägrat att skriva under. Företagets respons blev istället drastisk. De 38 anställda fick, enligt tidningen Metro, två val: ”att säga upp sig frivilligt och gå över till ett bemanningsföretag eller få sparken på grund av arbetsbrist”.
Urban Outfitters planerar nu att driva sin verksamhet vidare helt utan anställd personal. Istället ska bemanningsföretaget Academic Work hyra ut personalen till företaget.
– Det här är en bättre lösning för personalen. Samtidigt är den effektiv för företaget, säger Urban Outfitters presstalesperson Marianne Bäärnhielm, till Handelsnytt.
Reakationerna har inte låtit vänta på sig. Alla större tidningar har skrivit om händelsen. På Facebook har på ett par dagar över 5 000 personer gått med i en protestgrupp</a >.
Från Handels får dock reaktionerna betecknas som milda och fackförbundet framstår inte som mer stridsvilligt nu än vid Lagenakonflikten i somras. Tommy Tillgren, andre vice ordförande i Handels lovar visserligen på Aftonbladet Debatt att ”Handels [ska] driva kravet på ett vettigt ramverk för hur bemanningsföretag”. Men han säger också:
– Vi inom Handels har ingenting emot bemanningsföretag som sådana, det vill jag göra klart. De har en roll att spela på arbetsmarknaden, för företag som behöver förstärka under arbetstoppar eller liknande situationer. Det vi vänder oss emot är när bemanningsföretag utnyttjas för att kringgå Lagen om anställningsskydd, LAS, eller för att dumpa löner och villkor.
Vänsterpartiet å sin sida kräver i ett uttalande ett uttryckligt förbud mot att säga upp anställda och ersätta dem med inhyrd arbetskraft, och kommer att driva det som ett krav i valrörelsen.
– Bemanningsföretag ska användas för att täcka tillfälliga behov av arbetskraft, inte i syfte att trakassera och göra sig av med ”obekväma” anställda, säger partiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Josefin Brink.
LO har tidigare sagt att frågan om bemanningsföretag är en av de högst prioriterarde frågorna i avtalsrörelsen nästa år. Hittills har dock fackförbundens hållning varit passivt defensiva.
Detta kan illustreras av ett uttalande i Handelsnytt av Handels ombudsman på avdelningen i Stockholm, Fredrik Ståhlberg:
– Jag kan inte se annat än att de anställda sammantaget får mycket bättre villkor i Academic Work än de hade tidigare. Inkomsterna ökar när ob och andra ersättningar läggs på. Sedan kan det vara någon som får en försämring av sin lön, beroende på vilka personliga tillägg de haft.
Frågan om bemanningsföretagen blir dock allt hetare samtidigt som metoden sprider sig bland arbetsköparna. DN skriver att det blir allt vanligare att, vad de kallar ”bemanningslösningen” praktiseras av företagen och att det bara inom tillverkningsindustrin hittills är 20 företag som gör det.
Det är uppenbart att bemanningsföretagen idag används för att kringgå LAS. Men det är också ett verktyg som arbetsköparna kan använda för att splittra arbetsplatserna i fast personal och inhyrd. Genom att hålla sig med minimalt med egen personal kan företagen också öka pressen på de anställda. Dessa aspekter missar Handels och Vänsterpartiet när de bara vill begränsa bemanningsföretagens omfattning, men inte få bort dem helt. De naturliga perioderna av lägre beläggning, där det finns möjlighet att återhämta sig från stress, kapas genom bemanningsföretagen också bort. Sammantaget leder bemanningsföretagen och den osäkerhet de bidrar till att skapa på arbetsplatserna i slutändan till en svagare arbetarklass.
Situationen med bemanningsföretagen har samtidigt potential att skapa ett uppsving i klassorganiseringen. De flesta arbetare är fullständigt medvetna om bemanningsföretagens destruktiva roll. Bristerna i det nuvarande systemet och fackets än så länge passiva hållning är uppenbar. Om inte LO agerar kraftfullt i nästa avtalsrörelse kommer det att stå klart för allt fler att facket inte har ambitionen att lösa en av de viktigaste frågorna på arbetsmarknaden idag. Det öppnar upp för fler arbetsplatskonflikter. Och detta kommer vara enda framkomliga vägen: Organisering och kamp på arbetsplatserna och solidaritet mellan arbetare oavsett bransch.
