Lördag 13 oktober var det dags för årets mycket högtidliga utdelning av Stridsfondens pris ”Arbetare till Arbetare”. Priset som för utom äran, bestod av 10 000 kronor, tilldelades i år den stridbara livsmedelsarbetaren Frances Tuuloskorpi för återkommande projekt som syftat till att stärka arbetarklassen.
Årets välförtjänta pristagare av Arbetare till Arbetare, livsmedelsarbetaren Frances Tuuloskorpi, talar om hur vi kan kämpa på våra arbetsplatser. Foto: FAS
– Man ska ju egentligen säga tack till alla som varit inblandade i projekten genom årens lopp, men jag vänder på det och säger tack från alla som bidragit till detta. Antagligen har de bidragit av fri vilja och för att de velat att arbetarklassen ska bli starkare, inleder Frances Tuuloskorpi sitt tacktal.
Innan dess har Förbundet Arbetarsolidaritets ordförande, målaren Andree Kjellström, hållit en kort inledning där han inför de knappt 30 personerna i publiken i Beskowsalen på ABF-huset, berättat om förbundets verksamhet och varför vi ser självständig arbetsplatskamp som vårt huvudfokus.
Sedan lämnades priset samt blommor och diplom – men också scenen – över till Frances Tuuloskorpi som deklarerade att prispengarna kommer att gå rakt in i projekten och bidra till att göra att kamperna sprider sig och att vi blir fler och starkare. Närmast på tur står boken ”Ihopskrivet” som handlar om arbetsplatstidningar och är del 2 i serien Folkrörelse på arbetsplatsen.
Åhörarna fick därefter höra ett mycket inspirerande anförande om arbetsplatskamp grundat på praktiska erfarenheter. Frances Tuuloskorpi talar om några grundstolpar och uppmaningar som visat sig underlätta framgångsrik kamp på arbetsplatser runt om i landet.
Den första uppmaningen handlar om att du bör ta reda på och håll på dina rättigheter.
– Det finns rättigheter som arbetare tidigare har kämpat till sig. Det är ett förbannat slöseri att inte ta vara på dessa, menar Frances Tuuloskorpi.
Detta är inte minst riktat till de yngre i publiken. Att chefens uppgift är att få er att jobba så mycket som möjligt så att det går bra för företaget påpekas också. Chefens intresse är därför ofta det rakt motsatta mot ditt intresse.
Den andra grundstolpen handlar om att vi inte kan få nåt annat än det vi är beredda att slåss för. Innan vi tar strid måste vi veta om vi verkligen är beredda att kämpa. En sluten medlemsomröstning vara ett bra verktyg i en sådan situation. För arbetskamrater som är ovana att strida tillsammans på jobbet kan dock ett första steg vara att börja kämpa för nåt som kan tyckas vara en skitsak, men som många bryr sig om. Det stärker sammanhållningen och bygger en grund att gå vidare till större frågor.
Den tredje grundstolpen är att vi faktiskt kan kämpa tillsammans.
– Många säger att det är svårt att kämpa tillsammans och det kan det vara. Men titta på Stockholms sopgubbar som är ett av landets starkaste arbetskollektiv. De arbetar åtskilda, men håller ändå ihop. Ett exempel var när en av arbetsgivarna ville trixa med avtalet – snart hade 70 procent av stadens sopgubbar samlats utanför deras lokal med sina bilar och gått in för ett snack med cheferna. Efter det har facket makt när det förhandlar.
Den fjärde grundstolpen är att om de som står ”längst bak” kommer i rörelse driver de alla andra framför sig. Vi bör akta oss från att ”springa iväg” med dem på arbetsplatsen som är framfusiga.
-Kollektiv organisering måste börja underifrån, vilket det också finns flera exempel på i boken Hopsnackat. Annars dras kollektivet ut som ett gummiband och antingen brister det eller så slår det tillbaka.
– Snacka med den suraste gubben, den muslimska kvinnan i slöja, eller den där flamsiga tjejen. De kan ofta vara dina bästa allierade.
Den femte grundstolpen är att tänka på de arbetslösa och vägra stressa. Alla de jobbannonser som med olika formuleringar efterlyser att arbetaren ska vara stresstålig borde direkt vara anledning nog för att Arbetsmiljöverket ska titta närmare på arbetsplatsen menar Frances Tuuloskorpi. Arbetslösheten skulle också lätt kunna lösas med mindre stress.
-Om vi vore tio personer som utförde det arbete där vi idag är nio så hade vi inte haft någon arbetslöshet alls i Sverige, avslutar Frances Tuuloskorpi.
Tillställningen avslutades med frågor och diskussion bland publiken. En längre diskussion hålls om situationen i vårdsektorn.
Efter mötet fanns tillfälle att stanna kvar och skriva upp sig för stödmedlemskap och köpa Folkrörelselinjens och Förbundet Arbetarsolidaritets material såsom böcker, pamfletter och tröjor. Flera nya kontakter knöts och vi gick därifrån inspirerade att ta oss an de utmaningar som finns på våra egna arbetsplatser och metodiskt jobba för tillsammans med våra arbetskamrater flytta fram positionerna där.
Stort tack till Frances Tuuloskorpi och alla besökare för en trevlig tillställning!