Vilken protest det blev! 250 personer, huvudsakligen brevbärare och postanställda, slöt under lördagen upp för att delta i Brevbäraraktionen i Stockholm. Stämningen gick att ta på: Ilska, allvar, kampvilja och glädje!
(Text och bild är hämtade från Brevbärarbloggen, besök den gärna på http://brevbararbloggen.wordpress.com)
Först höll aktivister från Brevbäraraktionen tal på Södermalmstorg. Gunnar Westin, brevbärare i Skärholmen, började med att påminna de samlade om att det på dagen var 80 år sedan 5 arbetare dödades och lika många skadades när militären sköt skarpt på ett demonstrationståg till stöd för strejkande arbetare i Ådalen 1931. Det bästa sättet att högtidlighålla minnet av de stupade kamraterna är att följa deras exempel – att handla tillsammans och använda den kraft vi har när vi handlar kollektivt, och det är ju precis det vi gör när vi nu går ut arm i arm för att kämpa för våra intressen!
Gunnar talade sedan om neddragningarnas konsekvenser för de anställda: Känslan av stress, otillräcklighet och trötthet, samt frustrationen över hur Posten behandlar äldre anställda som förväntas axla en lika stor arbetsbörda som yngre och starkare brevbärare. Neddragningarna är ytterst ett resultat av det faktum att Posten framförallt ökar sina vinster genom att öka arbetsbördan för de anställda: Situationen för brevbärarna är ytterligare ett exempel på hur privatiserings- och avregleringspolitiken leder till försämringar i offentlig service.
Vi kan inte längre vänta – facken måste börja kämpa!
Gunnar framförde också Brevbäraraktionens solidaritet med de 80 varslade terminalarbetarna på Tomteboda, och avslutade med budskapet att det är hög tid att vi nu går vidare och bygger en gräsrotsrörelse på arbetsplatserna: Facket får inte bara vara en förhandlingsorganisation, det måste framförallt vara en kamporganisation. En gräsrotsrörelse måste komplettera det fackliga arbetet för att bättre kunna formulera gemensamma krav och dessutom sätta press på de fackliga organisationerna så att de tar strid mot försämringarna. (Mer info om nästa stormöte för det gräsrotsnätverk som nu växer fram i Stockholm kommer att läggas upp på bloggen inom kort. Datumet är redan spikat: Onsdag den 25 maj.)
Problem i hela landet
Därefter talade den numera pensionerade brevbäraren Nisse Carlén. Nisse gav ett historiskt perspektiv på utvecklingen på Posten med avstamp i avregleringen av postmarknaden och den påföljande bolagiseringen under tidiga 1990-talet. Trots talet om att brevvolymerna minskar så är brevbärarnas postväskor med dagens reklamvolymer idag tyngre än någonsin, och med ständiga omorganiseringar har personalen pressats tillbaka steg för steg. Nisse underströk också att angreppen mot brevbärarnas arbetsvillkor inte är ett fenomen bara i Stockholm, utan att det handlar om angrepp i nationell skala. Demonstranterna bjöds på flera exempel på hur neddragningarna drabbar brevbärare i hela landet – från Jönköping och Göteborg till Falköping och Östersund.
Men Posten gör vinst på vårt slit
Sist innan avmarsch var Jens-Hugo Nyberg, brevbärare på kontoret på Rosenlundsgatan. Jens-Hugo påpekade att det vi brevbärare utsätts för är resultatet av medvetna politiska beslut, och av de beslut som Posten fattar. Förra året gjordes en vinst på 1,4 miljarder kronor, av vilken Posten beslöt att betala ut så mycket som en miljard till aktieägarna. Dessa pengar skulle istället kunnat investeras i att förbättra förhållandena för brevbärarna. Jens-Hugo sade också att de fackliga organisationerna måste ta strid och bryta den reträtt som vi kunnat se under många år.
”Postisar nu tar vi strid – ned med stress och övertid”
Därefter påbörjades demonstrationen: Först upp på Hornsgatan, sedan via Mariatorget mot Medborgarplatsen. Stämningen var full av kampvilja. När tåget korsade Medborgarplatsen och kröp fram på Götgatan ekade slagorden högt mellan husväggarna och många stockholmare visade sitt stöd genom att göra tummen upp och heja på. ”Postisar nu tar vi strid – ned med stress och övertid”, ”Vi kan inte längre vänta – facken måste börja kämpa” och ”Vi är människor – inte maskiner” var några talkörerna.
”Rörelsen bakifrån flyttar fram hela kollektivet”
Väl tillbaka där vi började hölls ytterligare tre tal. Frances Tuuloskorpi, mångårig kämpe i arbetarrörelsen, uttryckte sitt stöd för brevbärarna och gav flera exempel på hur vi kan snacka ihop oss på arbetsplatserna. Hon underströk att det är viktigt att inte hoppa över ”den flamsigaste ungdomen eller den värsta surgubben” och poängterade att om de tveksamma längst bak tar ett litet steg framåt så betyder det mer än ett stort kliv av dom i täten: ”Rörelsen bakifrån flyttar fram hela kollektivet.”
Mot övervakning och alkotester
Robert Huselius, brevbärare på Norra Stationsgatans kontor höll sedan ett tal om den tilltagande tendensen till övervakning av anställda och kritiserade de alkolås som Posten nu inför på kontoren i hela landet. Att brevbärare, varav långt ifrån alla ens kör bil, ska behöva alkoholtestas två gånger dagligen är kränkande, och att cheferna samtidigt slipper göra det vittnar om klassförakt.
Antirasistiskt stöd..
Sist ut var Giglia Beccera, aktivist i Stockholms Antirasistiska Kulturförening – STARK. Hon pekade på att det som vi brevbärare gör är viktigt också för andra arbetargrupper. Idag, när många arbetare saknar kamperfarenheter är det viktigt med exempel som visar att solidaritet inte bara är ett ord, utan faktiskt något som man gör. Giglia sade också att det vi brevbärare gör är viktigt för kampen mot rasismen, eftersom den enhet som vi bygger upp när vi arbetare tillsammans organiserar oss innebär ett slag mot de krafter som försöker att ställa människor mot varandra på grundval av hudfärg eller trostillhörighet. Avslutningsvis fastslog hon att kamraterna i STARK, som består av aktivister från flera olika organisationer, står beredda att stödja oss brevbärare den dag vi väljer att strid.
Sist men inte minst..
Allt som allt kändes Brevbäraraktionen väldigt lyckad, och många av de deltagande uttryckte stor uppskattning till oss som arrangerade. Vi i Brevbäraraktionen tackar alla som deltog för att ni gjorde det till en så givande och slagkraftig protest. Med demonstrationen tog vi ett viktigt steg framåt – nu kommer det mer!
Brevbäraraktionen tackar också dem som stött arrangemanget ekonomiskt: Stockholms LS (syndikalisterna) och Förbundet Arbetarsolidaritet, samt alla de som lämnat enskilda bidrag. Under demonstrationen samlade vi dessutom in över 3 000 kr – ett gott tecken på den känsla av ömsesidig solidaritet som präglade dagen.
Kampen fortsätter!