Stockholms sopgubbar mottog ”Arbetare till Arbetare 2010”

Förbundet Arbetarsolidaritets pris Arbetare till Arbetare på 10 000 kronor delades ut lördagen den 23 oktober i ABF-huset i Stockholm. I år gick priset till nätverket Stockholms stridbara sopgubbar.

I en välfylld lokal i ABF-huset samlades folk för att ta del av dagens prisutdelning och föredrag. Efter en kort inledning av Stellan från Arbetarsolidaritet Stockholm lämnades podiet över till två representanter från Stockholms stridbara sopgubbar, kända som Choppis och Mackan. De berättade om en flera år lång kamp mot upphandlingshysterin i renhållningsbranchen i Stockholm, en nedåtgående spiral som vinns av lägsta budgivaren med medföljande försämrade arbetsvillkor.

Stockholms stridbara sopgubbar är en löst sammanhållen grupp av engagerade arbetare som har kontakt med varandra över bolagsgränserna. Det övergripande målet är att alla som är med och kämpar i nätverket ska ha sitt jobb kvar. Man drivs inte så mycket av ideologisk övertygelse utan mer av existentiella funderingar, hur man själv vill ha det på sin arbetsplats och vilka villkor man vill arbeta under.

Drygt 180 personer hämtar alla sopor i hela Stockholm. Av dessa är nästan alla med i det kämpande nätverket. De som hämtar soporna är fördelade på olika företag men att förbättra sina villkor genom att byta jobb går inte eftersom arbetsgivaren med sämst villkor kan lägga lägst bud och vinna upphandlingen. Alltså hamnar man hos den arbetsgivaren förr eller senare ändå om man är kvar i branschen. Sopgubbarna inser att arbetsgivaren kan byta ut besvärliga personer, men inte alla på en gång, då havererar sophämtningen fullständigt med medföljande sanitära olägenheter för stockholmsborna. Man har alltså allt att vinna på att kämpa kollektivt.

Fackförbundet Transport (sedemera ansluten till facket 6F) ses som en långsamt malande kolloss som hade svårt att göra något vettigt för sopgubbarna. Det krävdes i princip att man demonstrerade mot sitt eget fack på 1 maj och att hota med att kollektivt lämna Transport för andra fackförbund för att få dem att vakna. Mycket av kampen har alltså förts vid sidan av facket.

Sopgubbarna har kämpat för att få behålla prestationslön (ackord) eftersom det gör det svårare för arbetsgivaren att spela ut arbetarna mot varandra. Ett visst antal hämtade sopsäckar ger en viss mängd betalning, allt reglerat i avtal ner till sista öret. Det gör att ingen kan fjäska sig till högre lön genom att vara kompis med chefen med medföljande splittring av arbetarkollektivet. Man får helt enkelt betalt för allt man faktiskt gör på jobbet, istället för att arbetsgivaren ska kunna smyga in fler arbetsuppgifter till samma lön.

I media har man anklagats för att bedriva en ”lyxstrejk” då sophämtning är relativt välbetalt om man jämför med andra yrken. Vad man då inte tänker på är att det är ett mycket fysiskt krävande arbete, sopor är helt enkelt tungt. Den maskning man anklagades för var egentligen att någorlunda följa vad det stod i avtalet om arbetsmiljö, exempelvis att inte springa med soporna på jobbet. Man berättar om ett antal innovativa kampmetoder som till exempel att lämna in nycklarna till alla soprum till Stockholms stad (som formellt äger nycklarna). Det ger snabbare resultat (eller i alla fall att arbetsgivaren blir villig att förhandla) att gå på huvudmannen direkt eftersom de är snabba att ringa och skälla på företagen när verksamheten inte fungerar.

Choppis och Mackan tycker sig se ekon av sin kamp i andra städer som Malmö vilket upplevs positivt. Stockholms stridbara sopgubbar avslutar anförandet med att säga att man inte får låta sig slås ner av att få domar mot sig i AD utan att det är viktigt att fortsätta kampen på den inslagna vägen. Det ger i slutändan resultat.

Efter detta anförande lämnar Choppis och Mackan podiet och utdelningen av 2010 års Arbetare till Arbetare sker genom att förbundsordförande Micke Fritz överräcker ett diplom och prissumman på 10 000 kronor till representanter för sopgubbarna. Fika och mingel tar vid, en del avviker för att se på fotboll medan andra intresserade stannar kvar och lyssnar på en kort presentation av Förbundet Arbetarsolidaritet med frågestund. Allt som allt räknar arrangörerna med att omkring 60 personer besökte tillställningen.

Ola

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *