Vi har en enorm kraft men måste tro på att ett annat samhälle går att skapa

Lördag 14 december delade Förbundet Arbetarsolidaritet ut sitt årliga pris ”Arbetare till Arbetare” för femte gången. Årets pristagare är Atbin Kyan och Iraj Yekerusta som tillsammans med sina arbetskamrater organiserat sig utomfackligt, bedrivit envis kamp mot dåliga arbetsförhållanden och trotsat kommunens försök att tysta dem.

Det är såklart orättvist att bara vi två får priset, för det är många kollegor som kämpat med oss. Den riktiga kampen är ansiktslös, tusentals människor kämpar varje dag utan att få något pris, säger Iraj Yekerusta.

Denna historia börjar för sju år sedan på LSS-boendet Mellbygården i Partille, utanför Göteborg. Här härjade en chef som var ökänd i kommunen och inte var rädd för att bryta lagar och avtal för att pressa arbetsvillkoren, vilket tärde på både personal och de boende med autism.

När en personal exempelvis klagade på en ohållbar situation besvarade chefen det alltid med hot och straff. Chefen ställde gärna de anhöriga mot personalen. Att spela “de svagas försvarare” och att ställa olika personalgrupper mot varandra var en framgångsrikt recept för att hålla de cirka 25 anställda på boendet i schack. Sämre schema eller nekad ledighet hörde till, speciellt för den som ansågs obekväm. En situation som drastiskt skulle förändras.

Facket kallades in men gjorde inget åt situationen, utan allierade sig istället snarast med chefen. Personalen började istället att själv ta små steg för att förbättra situationen.

Eftersom saker fungerade dåligt och vi blev ställda mot varandra började vi prata med varandra i korridorerna om hur vi skulle jobba. Vi ordnade ett möte utan chefen där vi kunde tala fritt. Plötsligt började saker att funka, säger Iraj Yekerusta.

Möten utan chefen stärkte personalen
Personalen kunde tillsammans med pedagogen Iraj ha möten utan chefen. Därifrån kunde arbetssättet diskuteras men även utvecklas underifrån. Verksamheten började fungera avsevärt mycket bättre och brukarnas medicinering kunde minskas, många av dem kunde börja göra helt nya saker som tidigare aldrig hade varit möjliga. Genom att använda pedagogiken som ett verktyg för bättre livsmiljö för de boende blev även arbetsmiljön mer hållbar.

Vi talade om att vi ville ha livskvalitet för de boende. De kunde göra saker som de tidigare inte kunnat, som att åka till simhallen, vilket var ett stort steg för dem, säger Iraj.

Med de pedagogiska mötena ändrades styrkeförhållandena till personalens fördel. Den tystnad som tidigare legat kompakt på chefens månadsmöten var nu förbytt och en enig personal kunde få igenom sina krav. En annan avgörande faktor har varit att personalen före APT-möterna hade pratat ihop sig och det skickades även ut mejl till alla om vilka frågor man kunde ta upp.

Chefen fick se sin makt försvinna då hon efter Atbin Kyans första brev till kommunens politiker, plockades bort som chef för Mellbygården.

Det var då personalen insåg vilken makt de hade, säger Iraj.

Personalen tog över verksamheten
Under ett och ett halvt år ledde Iraj Yekerusta tillsammans med kollegor verksamheten utan någon chef. Rutiner arbetades fram av personalen gemensamt. Till anhöriga lämnades noggranna månadsrapporter om brukarnas mående och antal utbrott. Utbrott och medicinering minskades vilket läkare har intygat.

Ledningen satsade på att splittra det stärkta kollektivet och började en dåligt genomförd renovering. En renovering som skulle dela upp arbetsplatsen till fem olika arbetsplatser. Det var då missnöjet bubblade upp på nytt och personalen startade sin förening ”Pedagogiskt arbete”. En ny chef kom till verksamheten.

Den gamla chefen gör comeback
Chocken var stor när det i samma veva uppdagades att den bortplockade chefen hade förflyttats uppåt i hierarkin och nu skulle fungera som coach åt den nya chefen.

Dessa missförhållanden fick Atbin att i egenskap av skyddsombud skriva ett nytt brev till kommunledningen. Brevet ifrågesatte maktmissbruk och korruption i kommunen. Dagen efter när han kom till arbetet var högste personalchefen där och meddelade att han var avstängd. Kommunchefen frågade även om “hans landsman” delade dessa åsikter.

Det var väldigt märkligt att säga så. Men jag sa “Ja, jag delar vissa delar i kritiken, sa Iraj Yekerusta.

Avstängda men inte uppgivna
Iraj stängdes därmed också av och de två har nu varit hemma med lön sedan slutet av februari. Ledningens punkter för avstängningen har varit rena svepskäl och osanningar som tillbakavisats en efter en och även tagits tillbaka. De har erbjudits upp till tre årslöner för att lämna arbetet frivilligt, men har vägrat. Fallet kommer nu att tas upp i Arbetsdomstolen. Under deras avstängning har all dokumentation från året när personalen tillsammans skötte verksamheten strimlats i en dokumentförstörare av de nya ”pedagogerna”, berättar Lina Asplund som också jobbar på Mellbygården. Hon berättar också att stämningen på jobbet nu är tryckt men att saker och ting ändå är förändrat.

Folk är visserligen tysta nu på personalmötena, men det är en slags protest, säger Lina.

Under avstängningen har Iraj och Atbin ändå varit aktiva, deltagit på möten och arbetat med föreningen och dess tidning ”Pedagogiskt arbete”. Föreningen har öppnats upp så att även annan personal i Partille kan driva frågor om bland annat bra livskvalité för funktionshindrade men även bra arbetsmiljö för personalen, då dessa två frågor är beroende av varandra. Att starta en förening med sina kollegor men även anhöriga verkar ha fungerat bra för att organiserat kunna driva viktiga frågor och nu kan vi se att fler personal i Partille har tagit efter, lärare har nyligen startat en förening.

Trots allt har vår kamp inneburit en framgång. Vi har brutit tystnadskulturen och uppmärksammat dessa frågor i hela kommunen. Vi har en enorm kraft men måste tro på att ett annat samhälle går att skapa, säger Atbin Kyan.

Pressmeddelande: Stridbara arbetare på LSS-boende prisas med 10 000 kronor

Förbundet Arbetarsolidaritets och Stridsfondens pris Arbetare till Arbetare 2013 går till de två stridbara arbetarna Atbin och Iraj på LSS-boendet Mellbygården i Partille kommun.

Atbin Kyan och Iraj Yekerusta har tillsammans med sina kollegor brutit tystnaden som råder på många arbetsplatser och kämpat mot en ohållbar situation för såväl anställda som brukare och fört konflikten till en politisk nivå.

– Atbin och Iraj har sagt ifrån missförhållanden på sin arbetsplats, deras civilkurage är en inspiration för många anställda i Partille Kommun. Nu tar allt fler anställda i kommunen efter och kritiserar arbetsgivaren offentligt, säger Linda Kreuzinger, ordförande i Förbundet Arbetarsolidaritet.

Förbundet Arbetarsolidaritet har sedan 2009 delat ut priset ”Arbetare Till Arbetare” till arbetsplatskollektiv och radikala arbetare som på olika sätt visat på nya vägar och strategier i sin kamp för rättigheter och människovärde. Atbin Kyan hade i egenskap av skyddsombud skrivit ett brev till politiker där han bl.a kritiserade korruption. Dagen efter kom Jan Wesa, högsta personalchefen i Kommunen ner till boendet och stänger av Atbin. Han stängde även av Iraj den dagen då han höll med om brevets innehåll.

Motivering Arbetare till Arbetare 2013:
”För att ha brutit tystnaden, organiserat sig med sina kollegor och tagit över arbetsplatsen. För att ha visat på att utomfacklig kamp inte bara är möjlig, utan nödvändig. Er kamp ledde till en kris hos arbetsgivaren och kommunledningen. Chefer har fått avgå och andra arbetsplatser har tagit efter.

För att ha enat en personalgrupp, startat en kämpande arbetsplatsförening. För att ni genomskådade facket och avslöjade deras skådespel. För att ni aldrig backade, utan tvärtom, fortsatte kämpa. Ni lät er inte tystas bakom arbetsplatsens dörrar, utan attackerade makten, vilket sen ledde till er avstängning. Men ni varken accepterade pengar eller andra jobb.

Atbin och Iraj, er stridbarhet och tro på arbetares självorganisering är en stor inspiration för oss i Förbundet Arbetarsolidaritet. Vi är stolta över att få lämna Arbetare till Arbetare 2013 till er.”

Tid: Lördag 14 december kl 13-15
Plats: Per Albinrummet i ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm.

Arbetare till Arbetare 2013 går till Atbin & Iraj

Under många år har det pågått en kamp på Mellbygården, ett LSS-boende i Partille Kommun. Chefer som hotade och skrämde sin personal i skuggan av fackets samarbete hörde till vardagen. När Atbin och Iraj först kom till LSS-boendet rådde tystnad. En tystnad som berodde på ledningens sätt att spela personal mot varandra och belöna de som var lojala.

För att bryta denna tystnadskultur startade Atbin och Iraj en dialog med personalen som senare skulle bli en enad personalgrupp. Ett arbetssätt baserad på personalens delaktighet och gemensamma erfarenheter började utvecklas. Den gamla tystnaden ersattes av ständiga diskussioner på personalens arbetsplatsträffar och pedagogiska möten.

Atbin var inte rädd för att stå upp för personalen. Han var inte heller rädd att ta upp problem som ingen annan vågade påtala. Först var det bara han som vågade öppna munnen på personalmötena. Det dröjde dock inte allt för länge innan hans mod smittade av sig och fler insåg att det faktiskt gick att förändra, nog fick vara nog.

Iraj blev efter att han började som timvikarie, pedagog på verksamheten. Med kollegornas stöd organiserade han pedagogiska möten som banade vägen för att bryta tystnaden. Det var på dessa möten som personalen fick komma till tals och inse sin betydelse.

De öppna brev som skrevs till ledningen och utmanade politikerna var ett resultat av hela personalgruppens ständiga samtal och kamp. Ett sätt att konfrontera tystnadskulturen som senare spred sig till andra arbetsplatser i Partille. Dessa öppna brev ledde till en kris inom ledningen, chefen och två biträdande enhetschefer fick avgå. Personal fick ta över verksamheten ett år. Personalgruppen bildade en arbetsplatsförening och en tidning ”pedagogiskt arbete”. Sen kom en ny chef.

Priset går till Atbin och Iraj för att ha enat en personalgrupp som kämpat, startat en arbetsplatsförening som fortfarande är aktiv och blivit ett rejält hot mot ledningen. För sin stridbarhet och tro på rättvisa. För att de har drivit den utomfackliga kampen och fortfarande driver den, trots sin avstängning. För att de varken accepterade pengar eller andra jobb. För att de inte accepterade fackets vädjan om att backa, utan tvärtom, avslöjade deras falska skådespel. För att de inte accepterade att bli tystade bakom arbetsplatsens dörrar.

Deras kompass för rättvisa och arbetarnas självorganisering är en stor insperation för oss i förbundet arbetarsolidaritet. Vi är stolta över att överlämna priset Arbetare till Arbetare 2013 till Atbin och Iraj.

Arbetare till Arbetare 2013
Tid: Lördag 14 december kl 13-15
Plats: Per Albinrummet i ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm.

Prisutdelningen av Arbetare till Arbetare 2012

Lördag 13 oktober var det dags för årets mycket högtidliga utdelning av Stridsfondens pris ”Arbetare till Arbetare”. Priset som för utom äran, bestod av 10 000 kronor, tilldelades i år den stridbara livsmedelsarbetaren Frances Tuuloskorpi för återkommande projekt som syftat till att stärka arbetarklassen.

Årets välförtjänta pristagare av Arbetare till Arbetare, livsmedelsarbetaren Frances Tuuloskorpi, talar om hur vi kan kämpa på våra arbetsplatser. Foto: FAS

– Man ska ju egentligen säga tack till alla som varit inblandade i projekten genom årens lopp, men jag vänder på det och säger tack från alla som bidragit till detta. Antagligen har de bidragit av fri vilja och för att de velat att arbetarklassen ska bli starkare, inleder Frances Tuuloskorpi sitt tacktal.

Innan dess har Förbundet Arbetarsolidaritets ordförande, målaren Andree Kjellström, hållit en kort inledning där han inför de knappt 30 personerna i publiken i Beskowsalen på ABF-huset, berättat om förbundets verksamhet och varför vi ser självständig arbetsplatskamp som vårt huvudfokus.

Sedan lämnades priset samt blommor och diplom – men också scenen – över till Frances Tuuloskorpi som deklarerade att prispengarna kommer att gå rakt in i projekten och bidra till att göra att kamperna sprider sig och att vi blir fler och starkare. Närmast på tur står boken ”Ihopskrivet” som handlar om arbetsplatstidningar och är del 2 i serien Folkrörelse på arbetsplatsen.

Åhörarna fick därefter höra ett mycket inspirerande anförande om arbetsplatskamp grundat på praktiska erfarenheter. Frances Tuuloskorpi talar om några grundstolpar och uppmaningar som visat sig underlätta framgångsrik kamp på arbetsplatser runt om i landet.

Den första uppmaningen handlar om att du bör ta reda på och håll på dina rättigheter.

– Det finns rättigheter som arbetare tidigare har kämpat till sig. Det är ett förbannat slöseri att inte ta vara på dessa, menar Frances Tuuloskorpi.

Detta är inte minst riktat till de yngre i publiken. Att chefens uppgift är att få er att jobba så mycket som möjligt så att det går bra för företaget påpekas också. Chefens intresse är därför ofta det rakt motsatta mot ditt intresse.

Den andra grundstolpen handlar om att vi inte kan få nåt annat än det vi är beredda att slåss för. Innan vi tar strid måste vi veta om vi verkligen är beredda att kämpa. En sluten medlemsomröstning vara ett bra verktyg i en sådan situation. För arbetskamrater som är ovana att strida tillsammans på jobbet kan dock ett första steg vara att börja kämpa för nåt som kan tyckas vara en skitsak, men som många bryr sig om. Det stärker sammanhållningen och bygger en grund att gå vidare till större frågor.

Den tredje grundstolpen är att vi faktiskt kan kämpa tillsammans.

– Många säger att det är svårt att kämpa tillsammans och det kan det vara. Men titta på Stockholms sopgubbar som är ett av landets starkaste arbetskollektiv. De arbetar åtskilda, men håller ändå ihop. Ett exempel var när en av arbetsgivarna ville trixa med avtalet – snart hade 70 procent av stadens sopgubbar samlats utanför deras lokal med sina bilar och gått in för ett snack med cheferna. Efter det har facket makt när det förhandlar.

Den fjärde grundstolpen är att om de som står ”längst bak” kommer i rörelse driver de alla andra framför sig. Vi bör akta oss från att ”springa iväg” med dem på arbetsplatsen som är framfusiga.

-Kollektiv organisering måste börja underifrån, vilket det också finns flera exempel på i boken Hopsnackat. Annars dras kollektivet ut som ett gummiband och antingen brister det eller så slår det tillbaka.

– Snacka med den suraste gubben, den muslimska kvinnan i slöja, eller den där flamsiga tjejen. De kan ofta vara dina bästa allierade.

Den femte grundstolpen är att tänka på de arbetslösa och vägra stressa. Alla de jobbannonser som med olika formuleringar efterlyser att arbetaren ska vara stresstålig borde direkt vara anledning nog för att Arbetsmiljöverket ska titta närmare på arbetsplatsen menar Frances Tuuloskorpi. Arbetslösheten skulle också lätt kunna lösas med mindre stress.

-Om vi vore tio personer som utförde det arbete där vi idag är nio så hade vi inte haft någon arbetslöshet alls i Sverige, avslutar Frances Tuuloskorpi.

Tillställningen avslutades med frågor och diskussion bland publiken. En längre diskussion hålls om situationen i vårdsektorn.

Efter mötet fanns tillfälle att stanna kvar och skriva upp sig för stödmedlemskap och köpa Folkrörelselinjens och Förbundet Arbetarsolidaritets material såsom böcker, pamfletter och tröjor. Flera nya kontakter knöts och vi gick därifrån inspirerade att ta oss an de utmaningar som finns på våra egna arbetsplatser och metodiskt jobba för tillsammans med våra arbetskamrater flytta fram positionerna där.

Stort tack till Frances Tuuloskorpi och alla besökare för en trevlig tillställning!

Stridbar livsmedelsarbetare prisas

Stridsfondens pris Arbetare till Arbetare 2012 tilldelas livsmedelsarbetaren Frances Tuuloskorpi för återkommande projekt som sprider idéer och praktiska metoder kring den gräsrotsfackliga och självständiga arbetsplatskampen. Prissumman på 10 000 kronor kommer att delas ut vid ett offentligt möte på ABF-huset i Stockholm 13 oktober.

Förbundet Arbetarsolidaritet har på sin fjärde kongress i Malmö beslutat att Stridsfondens årliga pris, Arbetare till Arbetare, skall tilldelas Frances Tuuloskorpi.

Frances Tuuloskorpi tilldelas priset för att hon genom ständigt återkommande projekt, föredrag, bokutgivningar, arbetsplatstidningar, teater och artiklar sprider idéer och praktiska metoder kring den gräsrotsfackliga och självständiga arbetsplatskampen.

Frances Tuuloskorpi har under flera år varit drivande i nätverket ”Folkrörelselinjen” och hon har skapat en viktig plattform för erfarenhetsutbyte och diskussion kämpande arbetare emellan.
-Den självständiga arbetsplatskampen, där vi arbetare själva tar kampen, är aktuellare än någonsin. Många upplever idag att facket är tandlöst, inte kan eller vill agera av olika anledningar.
– Att sluta sig samman på arbetsplatsen och ta kampen utanför de vanliga fackliga strukturerna är då vägen framåt för arbetarklassen, säger Förbundet Arbetarsolidaritets ordförande Andrée Kjellström.

Folkrörelselinjen publicerar också texter kring praktisk arbetsplatskamp. År 2010 gav man ut en antologi, Hopsnackat, med 35 korta berättelser om hur man kämpar på sina arbetsplatser. Boken har sedan dess också gjorts tillgänglig som ljudbok och e-bok för fri nedladdning och nått ut till många arbetare.

Frances Tuuloskorpi har dessutom varit en flitig organisatör och aktivist på de egna arbetsplatserna. Tillsammans med arbetskamrater har hon omsatt idéerna om arbetsplatskamp i praktiken och tagit strid genom aktioner och strejker.
-Denna kamp har visat kollektivets styrka och varit en stor inspirationskälla för många andra som kämpar på jobbet, säger Andrée Kjellström.

Priset ”Arbetare till Arbetare 2012” kommer lördag 13 oktober kl 14.00 traditionsenligt att delas ut vid ett offentligt möte på ABF-huset (Beskowsalen) i Stockholm. Priset är på 10 000 kronor.