Fick sparken av ICA efter kontakt med facket

En arbetare vid ICA:s lager i Kallhäll fick sluta efter att han tagit kontakt med facket. Nu menar fackklubben att ICA har gjort sig skyldigt till föreningsrättskränkning.

Eren Erdal, var en av runt 50 visstidsanställda vid ICA:s lager i Kallhäll. Han arbetade på ett schema, samt under högsäsong och kallades in extra vid behov. Han hade tidigare fått beröm på sin arbetsplats för såväl utfört arbete som närvaro. När han började få problem med sitt schema, anställningsbevis och utebliven sjuklön, kontaktade han den lokala fackklubben.
Trots att han ombetts inkomma med önskemål om schema för december, fick han helt plötsligt veta att han inte var välkommen tillbaka efter den sista november.

– Jag skötte mig, gjorde det jag skulle, förutom att jag var obekväm när jag krävde mina rättigheter. De vill att vi bara ska jobba och vara tysta, säger Eren Erdal till tidningen Handelsnytt.

Arbetsköparen meddelade att det inte längre fanns behov av personal. Men fackklubben på lagret menar att det var kontakten med Handels som gjorde att han sparkades. Fackklubbens ordförande hävdar att arbetsköparen till och med anställt folk efter att Eren Erdal fick sparken. Så när företagets ledning säger att det inte fanns behov av arbetskraft, stämmer inte det. Handels ser ICA:s agerande som en föreningsrättskränkning, och ska inleda förhandlingar.

Dessutom menar facket att arbetsköparna även brutit mot LAS, då Eren Erdals anställningsbevis varit felaktigt. I anställningsbeviset har det nämligen inte stått specificerat hur många timmar han ska jobba. Därför hävdar nu facket att Eren Erdal måste räknas som tillsvidareanställd på heltid från första anställningsdag. I tidningen Handelsnytt hänvisar Hans Boberg, ombudsman på Handels, till en dom i Arbetsdomstolen 1996.

– Den brukar kallas ”stängselarbetaredomen”, och säger att tillsvidareanställning och heltid gäller om inget annat är överenskommet. Och man får inte komma överens om en anställningsform som inte följer kollektivavtal och lag. ICA har anställt på behov utan att ha ett fastställt arbetstidsmått. Den anställningsformen finns inte.

Denna typ av behandling blir tyvärr allt vanligare. Arbetsköparna gör allt de kan för att skapa en så flexibel och väldisciplinerad bemanning som möjligt på sina företag. För att lyckas med detta skyr de inga medel, utan fuskar med turordningsregler, anställningsbevis och tar till andra arbetsrättsvidriga åtgärder. Man försöker sparka eller köpa ut de arbetare som är fräcka nog att stå upp och kräva sin rätt. Behovsanställningar, visstidsanställningar och inhyrd personal från bemanningsföretag är idag ett sätt att garantera en så stor profit som möjligt för företagen. Men i denna förlängning av ”just in time”-produktion, med liten eller ingen lagerhållning, ökad produktionstakt, slimmad och flexibel arbetsstyrka, finns också en öppning för oss arbetare. ”Just in time”-produktionen är tack vare sin utformning ytterst känslig för ”störningar”. Förvägrar arbetsköparna oss våra rättigheter, svarar vi med motstånd. Genom maskningsaktioner, övertidsblockader, användande av strejken som vapen och genom arbetarsolidaritet sätter vi arbetsköparna på plats.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *